lördag 31 januari 2009

Annat bra

Hela veckan har jag lyckats ducka för två jobbiga arbeten.
Det betyder visserligen att jag absolut måste göra dem nästa vecka.
Helst på måndag morgon.
Men det kan jag ha ångest för imorgon.
För då är det ändå söndag.
Som gjort för ångest, ju.

fredag 30 januari 2009

Det är fredag!

Det är så mycket fredag att jag var tvungen att hoppa lite jämfota när jag kom hem.
Det skulle jag förstås inte gjort.
Golvet kom liksom i gungning, vilket fick några små späda föremål att falla ned från en hylla och krossas mot golvet.
Lika så bra.
Jag gillar ändå inte små späda föremål.

Små späda saker ska helt enkelt inte bo hos människor som rör sig med gracen hos en gravid flodhäst.
Det borde nästan stå i lagen, tycker jag.
Små späda saker kan bo hos någon annan.
Joe Labero till exempel.
Eller Robert Wells.
Kanske borde jag samla ihop alla fjolliga saker jag har hemma?
Lägga dem i två kartonger.
Och skicka skräpet till Joe och Robert.
Tänk vad förvånade de skulle bli.

Det är sådana saker som dyker upp i mitt huvud när jag sitter och glor rakt ut i luften.
Speciellt på fredagar.
Jag misstänker att det kan ha ett svårstavat namn.
Men jag nöjer mig med att konstatera att jag nog ska vila lite nu.

Fredag!
Bästa som finns, ju.

torsdag 29 januari 2009

70,0 Det känns bekant...

Inte ett gram.
Inte ett jävla gram!
Jag vill döda någon.
Oklart vem.
Men varje ickevisslande byggjobbare som helst ligger risigt till.
Eller Joe Labero.
Av ren princip.
Jag gillar inte Labero.

Två dagars migrän har effektivt hindrat mig från allt.
Jag kan inte minnas att jag har ätit.
Men det kanske jag har gjort.
För vikten är ju kvar.
Vi är tydligen oskiljaktiga.
Jag och mina 70 kilo.
Forever and ever.
Tydligen.

måndag 26 januari 2009

...och den heliga stegräknaren

Vi har religionsfrihet i det här landet.
Man får tro på precis vad man vill.
Det gillar jag.
Jag väljer att tro på min stegräknare.
Idag säger den att jag har gått 19.814 steg.

Det är ungefär lika troligt som att gud verkligen skapade jorden på 6 dagar.
Och det fungerar ju för folk.

Jag ser grunden läggas för en ny religion här.
Vår symbol ska vara den aktade kontorsstolen med gungfunktion.
Vår väg till frälsning.
HALLELUJA!

Jag ska nog gå och måla en ikon nu.

söndag 25 januari 2009

Söndagsångest

Jag är inte duktig på söndagar.
Istället för att njuta av en hel lång ledig dag vaknar jag med ångest direkt på morgonen.
För att det är söndag.
Och för att man verkligen borde passa på:
- att göra något kul
- att vara social
- att pyssla om sig själv
- att vila
- att gå ut i naturen
- att läsa en bra bok
- att ta en långt varmt bad
- att utveckla sin kreativitet

... och en hel massa annat. För imorgon är det ju måndag.

Det brukar bli teve.
Hela dagen.

lördag 24 januari 2009

Lycka!

Jag läser bara tidningar i väntrum.
Magasin av alla slag tråkar ut mig.
Men de senast månaderna har jag hamnat i ovanligt många väntrum.
Och alltså bläddrat i ovanligt många magasin.
Få saker fångar min blick, men när jag bläddrade bland sidor med olika bantningsmetoder såg jag plötsligt en brieost.
Jag missar aldrig en brieost!

Och kan ni tänka er, bilden hörde till GI-artikeln.
Brieost har lågt GI-värde!
Jag får äta brieost!!!

Nu tänker jag äta det tills jag har gått ner 7 kilo eller tills tidningen publicerar en ursäkt för sitt tryckfel.
Vilket som nu kommer först.
Och jag läser som sagt inte tidningar...

fredag 23 januari 2009

Helgplaner

Få se, vad ska man hitta på till helgen då?
Jag vet!

Stirra rakt ut i tomma luften.
Sitta.
Sova.
Vegetera lite.
Sträcka på mig.
Stirra lite till.

Så, då var den här helgen fullbokad.

torsdag 22 januari 2009

70,0 Det är torsdag

Inte ett gram.
Inte ett jävla gram.
Trots att jag flyttade vågen och testade 3 gånger.
70,0.
Nu byter vi ämne, tycker jag.

Nu till ett moraliskt dilemma.
Om man är på ett sjukhus och bestämmer sig för att köpa en youghurt i en automat.
Så är det ju inget fel med det.
En liten youghurt får man ju äta.
Men säg att det är något fel på automaten.
Och att den förutom den nyttiga youghurten också skickar ut en liten chokladkaka.
Då måste det väl ändå vara guds mening att man ska äta den?
Eller hur?
Visst?

Ske guds vilja!
Säger jag.
Vad säger ni?

onsdag 21 januari 2009

En kropp full av onödiga extratillbehör

Allvarligt talat.
Benhinnor?
Vad fan ska man med dem till?
Sitter de och gör någon slags nytta, eller är de enbart till för att orsaka smärta?

Just nu rankar jag dem ungefär lika högt som slemsäckar, blindtarmen och mina visdomständer.
Prylar jag aldrig haft nytta av.

Ungefär som den där ögonfransböjaren jag har i necessären.
Ifall jag plötsligt skulle få ögonfransar som var långa nog att böja.
Det har inte hänt ännu.

Jag räknar med att det kommer att hända ungefär samtidigt som jag får nytta av mina benhinnor.

tisdag 20 januari 2009

Saker jag inte är bra på #1

Äta med pinnar.

Jag äter som en hel cirkus.
Ris högt och lågt.
Wasabi på näsan.
Fiskbit i handväskan.

Jag tror sällan att jag gjort bättre ifrån mig på en representationslunch.
Tiddelipom...

måndag 19 januari 2009

En vanlig dag i brevlådan

Kallelse till cellprov.
Erbjudande om en halvårsprenumeration på Hemmets Journal.
Påminnelse om parkeringsböter.

Happy days.

söndag 18 januari 2009

I rättvisans namn

Jag har en god sak att säga om Paulun, faktiskt.
Man får dricka kaffe.

Ja, det var väl det.

lördag 17 januari 2009

Dags att prova en ny hobby

Mina två veckor av internetspel, diet och kassabok är nu över.
Jag vann ungefär 130 kronor, totalt.
Och jag gör av med pengar på mat.
Tacka Paulun för det!
Jag har numera skafferiet fullt av bönor, oljor, gryn, nötter, frön och fonder.
Nej inte den roliga typen av fonder!
Inga pengar - bara smaktillsatser.

Jag har inte haft råd att köpa mycket annat.
Eller lust.
Det är januari - inte min bästa period under året.

Men man ska inte hänga läpp.
Det är tillräckligt många saker på den här kroppen som hänger.
Jävla tyngdlag!
Jävla Newton!
Dags för nya tag och en ny hobby.
För två veckor.

Egentligen skulle jag vilja ha bakning som hobby.
Men det rimmar sällsynt illa med Paulun.
Han verkar ha något principiellt emot kanelbullar.
Och brieost.
Stackars människa.

Alltså får det bli något lite nyttigare.
Under de närmaste två veckorna ska jag istället ägna mig åt...
Hmm...
Svårt det här!
Jag kan inte ens hitta på något som jag vill prova.

Jo, nu vet jag.
Jag ska sy.
Det har jag inte gjort sedan 80-talet.
Då var jag sjukt dålig på det!
Men jag har säkert blivit mycket bättre sedan dess.
Vad ska man börja med?
En dräkt?
En gorillakostym?

torsdag 15 januari 2009

70,0 - Jag har börjat samla räkskal

Två kommentarer till förra bloggen.

Båda handlade om att det var torsdag idag.
Inte så att jag tycker att ni är jobbiga, eller nåt...
Men, tror ni inte jag vet det?

400 gram, alltså.
På en vecka.
Utan den minsta lilla flisa brieost.
Utan grädde.
Utan flä...
Hmm, glöm det.
Jag blev bjuden på lunch en dag.
Det fanns stekt fläsk på menyn.

Bjuden. Fläsk.
En vackrare kombination av ord kan knappast finnas.
Det hade kunnat få stå på min gravsten.
Om det inte hade sett så konstigt ut, alltså.

onsdag 14 januari 2009

Same same, but different

Nu har jag varit ute på plåtning.
Och precis som vanligt slås jag av hur muppiga modellerna ser ut.
- Har jag verkligen bokat dig?
Säger man förstås inte.
För man är ju artig.
Men samtidigt undrar man ju om man inte blivit blåst av agenturen.
Det här patrasket påminner ju inte det minsta om de 10-poängare man plockat ut ur katalogerna.
Men så kommer stylisten.
Och sedan kommer kameran.
Och se!
På skärmen dyker det plötsligt upp helt andra människor.
Nästan som trolleri.

Samma typ av trolleri händer varje gång någon tar en bild av mig.
Jag ser också ganska muppig ut.
Men ta fram en kamera.
Och se!
På skärmen dyker en förståndshandikappad orangutang upp.

Jag hatar att vara jag!

tisdag 13 januari 2009

Lögn och förbannad dikt

Enligt Freddan ska man bli pigg av hans diet.
Ny och sprudlande, typ.

Det fungerar ju så där.
Förstås.
Visserligen var jag ganska pigg klockan tre i natt.
Idag; not so much.

Jag vet inte hur det är med er.
Men i min bok är pigg och sömnlös inte synonymer.
Om jag inte har gått ner under 70 kilo på torsdag så kan Freddan och hans fru lätt räkna med att få räkskal med posten.
Eventuellt risnudlar också.
Breda risnudlar kan vara det fånigaste jag någonsin försökt äta.
Det var bara att kyssa all värdighet adjö och finna sig i att de gång på gång ramlade av gaffeln, for ned i grytan och stänkte ned halva bordet.
Om de inte kastade sig direkt i knäet, förstås.

Knänudlar?
Sämsta husdjuret ever.

söndag 11 januari 2009

Hur svårt ska det va?

Ingen Lottovinst idag heller.

Jobb som vanligt imorgon, alltså.
Bummer!

Jag har visserligen vunnit på internetspelandet.
Men de 200 kronorna känns inte tillräckligt för att jag ska våga vägra jobbet.
Någon karriär som internationell professionell spelare verkar inte ligga inom omedelbart räckhåll.
Även om det onekligen skulle pigga upp scenen.
Kombon professionell spelare/rundnätt tant i kulturkofta ser man inte ofta i pokerprogrammen.

Fast man blir antagligen inte proffs om man blir tjurig i tre timmar efter att h förlorat 30 spänn.
Misstänker jag.
Jag är antagligen dömd till porslinsmålning.
Och virkning förstås.
Man kan ju aldrig bli för rik, för smal eller äga för många grytlappar.
Eller hur?

lördag 10 januari 2009

70,4 and counting...

Jag hade tid att väga mig, men däremot inte tid att skriva.

500 gram alltså.
Efter en veckas vedermödor.
Inte så mycket att hurra för precis.

Jobbet, då?
Inte mycket att hurra för det heller.
Det utlovade utskällningen verkade ha blivit inställd.
Lite allmänt gruffande var allt som kom.

Jag som hade laddat så.
Färdigt försvarstal och väl förberedd klädsel.
Så att jag skulle kunna storma ut på ett stiligt teatraliskt sätt.
Med fladdrande långkofta och dramatisk sjal.
En dramatiskt sorti.

Pha!
Ett "ja, ja, det kan jag väl fixa" och en kopp kaffe.
Mer dramatiskt än så blev det aldrig.
Norén skulle aldrig få till någon pjäs om han var jag.
Mitt liv är lika spännande som mellanmjölk.

Det är antagligen lika bra att jag börjar virka.
Eller måla porslin.

måndag 5 januari 2009

Seriöst uttråkad

Jag är väldigt nöjd med mina nyårslöften.
Allra mest nöjd är jag med att de är slut om en och en halv vecka.
Jag längtar redan...

Jag ligger plus på internetspelandet.
Men det är trist.
Ska jag tjäna så här lite på att ha tråkigt så kan jag lika gärna jobba.

Jag har blivit förberedd på att jag kommer att få skäll av chefen när jag börjar jobba igen.
Känns ju bra.
Det blir ju en bra början på året.
2009 artar sig bra.
Verkligen.

Skäll på onsdag.
Vägning på torsdag.
Undrar vad fredagen kan bjuda på?
Ett väpnat rån, kanske?
Spännande.

söndag 4 januari 2009

Havregrynsgröt

Det tyckte Paulun att jag skulle äta till frukost igår.
Det tyckte han nog helt rätt i.
Det var så äckligt att jag tappade aptiten.
För resten av dagen.
Ungefär.

Men annars går det bra.

Jag är ledig fortfarande.
Jag är så bra på att vara ledig.
Bäst, skulle jag nästan tro.

Men på onsdag är det meningen att jag ska börja jobba igen.
Jag har i stort sett lyckats förtränga vad jag egentligen jobbar med.
Men jag tror att det har med ångest att göra.
Det känns så i magen i alla fall.
Om det kan vara en ledtråd.

lördag 3 januari 2009

Det är ju dyrt att vara hälsosam

Risnudlar.
Soltorkade tomater.
Fisksås.
Thailändsk kycklingfond.
Tonfisk.
Färsk basilika och koriander.
Ingefära i bit.
Bulgur.

Det där var bara exempel på saker jag var tvungen att komplettera med idag.

Inget av Pauluns recept verkar innehålla bacon.
Skandal.
Jag har massor av bacon.
Ett liv utan bacon är inget liv.
Vet han inte det?
Och han ska kalla sig hälsoguru.
Pha, säger jag.

fredag 2 januari 2009

Börjar året med 70,9 kilo

Inte så illa.
Det kunde varit värre med tanke på den fyrarättersmiddag som avslutade året.

Gårdagen tillbringades i soffan.
Gjorde inte av med ett enda öre.
Sparsam som fan.
Minsann.

Och jag har dessutom bestämt mig för vilken hobby jag ska ägna mig åt de två första veckorna.
Det blir spel på internet.
100 kronor insatta.
Om två veckor tar jag ut dem igen.
Om det finns några kvar alltså.
Fast jag räknar med jättevinster.
Ungefär miljoner.
För jag brukar ju ha tur.
Minsann.