Det går väl sådär.
Med allt.
I min presentation på Bloggportalen tror jag att jag skrev att den här bloggen skulle handla om mina försök att:
gå ned i vikt
hitta en hobby
finna ungdomens källa
Jag kunde lika gärna skrivit att jag skulle välta eiffeltornet med tankekraft.
Så meningsfullt...
Verkligen.
The story of my life.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
Se det från den positiva sidan - du har lyckats med något du inte ens hade tänkt uppnå: Du roar oss andra!! =)
Love the story of your life!sump
Glöm sump...det var början på kontrollordet. Sorry.
...fy faen så dumt. usch.
Men hobby har du ju. Bloggen. Och enligt boken jag ska börja läsa, vilket år som helst, kan man göra allt med tanken. Så vält på du.
Att vara någons/någras högst privata lilla nöjesfält är väl inte illa pinkat va? Och så otippat om du gick in med ambitionen att beskriva din viktnedgång.
Om man tar med sig saltpetersyra eller saltsyra, koncentrerade, och under en period då man är i Paris (kanske ett halvår) går till Eiffeltornet varje dag och droppar lite syra på stålkonstruktionen (ev kan man gå upp till första "våningen" och låta syra rinna ner längs med benen (Eiffeltornets)) så kanske man skulle kunna välta tornet?
Om inte någon vaktmästare eller något upptäcker att benen (Eiffeltornets) håller på att fräta bort förstås och börjar åtgärda.
Men helt omöjligt är det nog inte.
Mysigt att vara i Paris ett halvår också!
HÖRRU!
Nya tag nu o upp med garden!!
*pepp pepp*
O ta bort ordverifieringen så man orkar kommentera :)
åh fan. tror jag ska sno den iden. hädan efter ska mitt mål vara att välta eiffeltornet med tankekraft!
fasen så mycket mer kul än denna förbenade bantning som jag bara misslyckas med hela tiden:-)
jag tror på allvar att jag kommer välta det där jäkla tornet, innan jag gått ner tio kilo!
kul blogg har du ändån så kör på!
kramen
catten - Jo det är ju positivt för er. Men här sitter jag och är fortfarande tjock.
osloskånskan - sump är the story of my life. Sort of.
singelmamman - men för guds skull. Skulle jag, som vucen kvinna, säga att min hobby är att BLOGGA? Skulle inte tro det...
hemska tvillingen - När jag var liten hade jag verkligen ingen aning om att jag skulle bli ett nöjesfält när jag blev stor. Å andra sidan hade jag inte planerat att bli tjock heller.
nilla - listigt. Ett halvår i Paris skulle vara bra för mig. Min franska är så dålig att jag aldrig skulle lyckas beställa något att äta.
suzan - ordverifieringen stannar. Lätt val. Antingen får JAG besvär med att plocka bort en massa skräpkommentarer, eller så får ni besvär med att fylla i bokstäver. Jag gillar er visserligen, men jag gillar mig mer.
gladmymlan - vi kanske kan göra det med förenade krafter? Ska vi bestämma att välta det åt vänster? OK?
Men alltså, hur kort är du egentligen? Om du väger under 70 kg så måste du vara förbannat kort för att kalla dig själv tjock.
Jag säger som en bekant som var på hälsoundersökning. Allt var bra, jag är bara lite för kort för min vikt.
Markattan, som inte alls menar att vara spydig
Nu bara måååste jag gå och väga mig... (några sekunders tystnad...) jag väger 73 kg och är 167 cm - så jävla normal-dekadent lovely att jag genast plockar fram romrussinglassen ur frysen och inmundigar en stor portion av ren och pur härlighet!
Allt mellan 65-75 kg är helt ok för mig!!! Allt under 65 är på tok för tunnt på min kropp... och 73 kg ger ett förtjusande dekoltage har jag märkt!
Så länge jag kan knyta mina skosnören så är livet på topp!!!
... alltså: det är romrussinglassen som gör livet... inte de där 73 kilona... det är romrussinglassen som gör dem också!
Romrussinglass är alltså svaret på frågan "Vad är meningen med livet?"!!!
Markattan - Jag är inte så kort. Men efter att ha haft samma vikt i över 20 år, så gör 12 kilos snabb viktuppgång att jag känner mig väldigt vilse i min nya kropp.
Maria - själv är jag väldigt förtjust i malagarussin. Gärna i kombination med italiensk choklad. Men bacon och brieost är min sanning i livet.
Jag hänger med i brieostträsket!!!
När jag var liten så drömde jag om att råka bli kvarglömd på Konsum... inlåst över natten... då skulle jag springa fram till ostdisken och äta upp all Brie och Camembert!
... det hände aldrig...
Men vilken vacker dröm...
... jaaaa...
Skicka en kommentar