tisdag 31 maj 2011

Ytterligare en reklamfilm jag inte fattar

En av nackdelarna med att vara sjuk och ligga nedbäddad i soffan är att man helt plötsligt har tid att titta på tv.
På dagtid.
My god!
Jag måste absolut skaffa mig en hobby så att jag inte tvingas titta på tv när jag blir pensionär.

Dagens mest mystiska reklam var den för Maria Bingo.
Där står en glad karl och visslar och torkar disk.
Detta tycker tydligen hans fru är irriterande så hon stänger av honom med fjärrkontrollen för att sätta sig och spela bingo på nätet.
Ok, för fjärrkontrollen, det kan jag väl köpa.
Men vilken levande kvinna skulle stänga av en man som torkar disk?
Och som dessutom verkar belåten med att göra det?!
Skulle inte tro det, va?

måndag 30 maj 2011

Med osviklig känsla för timing

Fem dagars ledighet närmar sig med stormsteg.
Vad kan då passa bättre än att bli sjuk?

Så trots att jag tillbringade hela helgen med att städa och jobba inomhus utan att träffa en människa lyckades jag ändå plocka upp ett illasinnat virus.

Det finns fan ingen rättvisa i världen.
Däremot finns det feberfrossa.
Tydligen.

söndag 29 maj 2011

Hur tänkte jag nu?

Jag har tackat ja till en bilbesiktningstid på en måndag, klockan 6.40.

Vid den tiden har jag ju mycket viktigare saker för mig.
Som att sova till exempel.

För övrigt tycker jag att det är ungefär lika läskigt att besikta bilen som att gå till tandläkaren.

Eller så kan man sänka sina krav

Det har man gjort nu.

Skrivfelen och de rent horribla meningsbyggnaderna är borta.
Good enough.

Ett stilistiskt geni...

...är man ju inte.

Kan jag ha varit full igår?
Det kommer att bli en lång dags färd mot publicering.

Sanning med modifikation

Jag skrev artiklarna igår..
Det gjorde jag.
Korrekturläste och redigerade gjorde jag däremot inte.

Det ska jag göra nu.
Happy times.

Har helvetet frusit till is?

Den här helgen hade jag en hel del att göra.
Och ingen del var rolig.
Jag skulle:
Betala räkningar
Fixa bokföringen
Städa
Skriva en artikel om städmaterial
Skriva en annan artikel om ett annat, precis lika inspirerande, ämne.

Och vet ni?
Jag har gjort alltihop!
Oddsen för det?!

lördag 28 maj 2011

Ett säkert tecken på att min frisör är psykotisk

Redan första meningen gav en ledtråd.
- Du borde permanenta dig!
Nästa blev den slutgiltiga bekräftelsen.
- Vi skulle kunna göra jättestora hollywoodlockar.

Say what?
Hollywoodlockar?
Var kom den ifrån?

Vad får en frisör att se ett gråhårigt osminkat medeåldersmonster, i slitna jeans, gympaskor och tjockistunika, med en bok om analys av köpbeteende på nätet under armen och sedan tänka wow, här har vi någon som drömmer om glamour?
Psykos!
Det är enda möjligheten.
Man ska inte bråka med psykotiska människor.
Framför allt inte när de har både hårfärg och sax nära till hands.
Så jag lovade att jag skulle tänka på det.

Det har jag gjort nu.
Svaret är NEVER EVER!

Saker man inte vill höra sin frisör säga

- Du har aggressivt vita hårstrån här. De VILL helt enkelt inte ha någon annan färg.

Men tack för det då.
En enda del av mig visar sig ha någon form av viljestyrka och karaktär och då är det håret.

Himla otur att det inte är håret som sköter om packningen av träningsväskan och bokandet av träningstider.
Då hade jag kanske kommit iväg lite oftare.
Jag vet inte vilken kroppdel det är som har hand om den detaljen.
Kanske knäna?
Mjälten?
Vilken det än är, så har den inte gjort sitt jobb den senaste månaden.
Så mycket kan vi konstatera.

Då och då...

tröttnar jag på att blogga.

Men det var då.
Nu är jag tillbaka.
Med ny hårfärg.
Nåja, det är brunt, som tidigare.
Men det är i alla fall inte grårandigt längre.
Hoppla!

onsdag 18 maj 2011

Vad tror ni om blont?

Hur ska man egentligen veta hur gråhårig man är om man inte låter håret växa ut?
Jag bara undrar.
Nu undrar jag inte längre!
För nu vet jag.
Man är väldigt gråhårig!
Och man har inte fått någon sådan där snygg silverskimrande grå färg som vissa (hata-hata-hata vissa) får.
Istället har man fått något slags mörkt gråstripigt vassliknande hår som ser smutsigt ut.

Dags att avsluta experimentet.
(Okejrå, det var kanske inte något experiment. Jag har kanske bara inte orkat gå och klippa mig på väldigt länge.)
Jag måste alltså samla ihop mig och gå till en frisör.
Ungefär lika kul som att gå till tandläkaren, if you ask me.
Nu undrar jag bara vad jag ska ha för hårfärg.
Klimakterierött går bort.
Men annars är jag öppen för förslag.
Pensionärsblått?

tisdag 17 maj 2011

Utmattad

Efter ett par hektiska veckor är det nu totalt stillestånd på jobbfronten.
Jag har ingenting att göra.
Absolut tomt i jobbkorgen.

Ett perfekt tillfälle att göra allt det där man normalt inte hinner alltså.
Som att uppdatera sig inom diverse områden.
Gå och klippa sig.
Läsa böcker.
Skriva bok.
Fräscha upp garderoben.
Storstäda.
Baka bröd.
Möblera om.
Träna.

Någon som tror att jag gör något av ovanstående?
Nej, så klart inte.
I dag har jag provat en ny sorts kex.
Så mycket har jag åstadkommit.
Det smakade papp, för övrigt.

måndag 16 maj 2011

Misslyckande

Jag tog en liten sväng på stan idag.
Tanken var att jag skulle uppdatera min garderob.
Helst med ett par skor.
Gärna med en kjol eller en klänning också.

Jag kom hem med badskum.
Men grattis!

torsdag 12 maj 2011

Hemodlat?

Jag misstänker att man skulle kunna odla champinjoner under mitt badkar.
Eventuellt har någon redan gjort det.

Undrar hur det ser ut bakom spisen?
Kanske växer det något spännande där?
Hoppas dragon, för den är slut.

Något säger mig att jag borde städa oftare.
Eller flytta.

Ordningen återställd

Jag är den där tjockisen igen.
Skönt.

Eller, kanske ändå inte.
Jag skulle gärna vara någon annan.
Helst någon som var ledig i morgon.

Men vad hände nu?

Jag har plötsligt bytt namn.
Mysko.
Vem är du? Vem är jag?
Levande charader.

Är det konstigt att jag blir förvirrad ibland?

I dag har jag skrivit om tätskiktsmembran, chakran och banktjänster.
Dock inte i samma text.
Hoppas jag.

Jag fick också följande uppmuntrande meddelande från en av mina kunder.
"Det finns meningar i texten som jag inte gillar. Byt dom."
Vilket förstås hade varit en lätt match om han talat om vilka meningar i det tre sidor långa dokumentet som han ogillade.
Jag chansade och ändrade lite random meningar här och var.
Ibland räcker det.

Nu ska jag stirra rätt ut i luften en stund.

onsdag 11 maj 2011

Vet inte, men jag kan gissa

Ett meddelande till dig som kom hit för att du googlade:
hur luktar björnbajs

Jag gissar: illa.

Min kunskapsområde omfattar tyvärr inte rovdjursavföring.
Men jag är himla bra på...
...andra saker.

Tyvärr är jag för ögonblicket inte riktigt klar över vilka dessa är.
Men fråga gärna något så kanske vi kan ringa in vad jag faktiskt kan.
Jag är beredd att uttala mig tvärsäkert om det mesta.

tisdag 10 maj 2011

Klart att jag hade anledning

att blir arg.
Men eftersom jag hade tagit ut det mesta i förskott lyckades jag ta kundens kritik med fattning.
Att bli idiotförklarad och förolämpad hör till jobbet.
Dessutom var det inte jag som råkade värst ut, den här gången.

Så istället för att skumma av ilska hade jag en riktigt trevlig dag.

Kanske borde jag praktisera detta i en större skala?
Om jag ägnar ett par dagar åt att gruva mig över hur jobbigt det kommer att bli att behöva tokstäda så kanske det känns lättare när jag väl gör det.
Fan tro't.

måndag 9 maj 2011

Och som pepparot på chokladtårtan...

... så meddelar min hyresvärd precis att det blir lägenhetsinspektion nästa vecka.

Nästa vecka?

Fatta hur mycket jag måste städa för att kunna med att släppa in okända inspektörer i mitt hem?!
Hur kan de tro att jag ska kunna göra det med en veckas varsel?
Jag behöver en månad.
Minst.

Eller en eldkastare.

Sur, surare, tjockisen

Helvets jävlar vilket dåligt humör jag är på.
Eller egentligen...
Helvetes jävlar vilket dåligt humör jag kommer att bli på.
I morgon.

Jag passar på att ta ut min ilska redan nu inför ett förmodat bakslag som troligtvis kommer att inträffa under morgondagen.
Så där lite utifall att... liksom.

Precis på samma sätt som man övar fräcka segergester och håller små tacktal för sig själv. Ifall det någonsin skulle hända en något bra.
För det gör väl alla?
Om inte, glöm förra meningen.

Det finns förstås en minimal risk att jag är arg i onödan.
Men det har hittills aldrig hänt.

söndag 8 maj 2011

Vilken kass jävla bok

Inte kunde jag gå klockan tolv inte.
Kvart i fem kom jag iväg.

Kanske hade det hjälpt om jag hade läst den?

Nu måste jag jobba lite.
Eller gå upp klockan halv sex och jobba då istället.
Oddsen för det?

torsdag 5 maj 2011

Ok, nu rodnar jag lite

Jag har lånat ytterligare en förbättra-dig-själv-bok.

*Plats för busvisslingar, häcklande och burop här*

Den här gången hoppas jag att en bok med den festliga titeln Svälj den fulaste grodan först ska förvandla mig till en rasande effektiv människa.
Alra helst en sådan som kan gå från jobbet klockan tolv en fredag.

Hoppas att den verkar snabbt.
Jag har inte öppnat den ännu.

Plan för morgondagen

Smita från jobbet så fort som bara är fysiskt möjligt.
Helst vid lunch.
Gärna tidigare.

Det tänkte jag förra fredagen också.
Då kom jag iväg tio minuter i fem.
Yey!
Bättre lycka nästa gång.

onsdag 4 maj 2011

Och nu är texten för lång

Aldrig får man vara glad.
Nu måste jag ju stryka istället.
Hur ska jag kunna göra det?
Varje ord är ju briljant.
BRILJANT!

Eller tja, det kanske inte blir så svårt, dårå.

Kan jag ha jobbat för mycket?

Min dator håller på att få något slags spel.
I går slutade den plötsligt att fungera så det var bara att gå och lägga sig.
Utan att vara det minsta klar med jobbet.

Nu verkar den fungera igen.
Lite i alla fall.
Den har visserligen övergått till vintertid, men det har ju vädret också gjort så jag är inte säker på att det är fel.
Något säger mig att jag borde passa på att jobba nu när datorn är samarbetsvillig.

Allt som krävs är 2600 knapptryckningar på tangentbordet.
Det skulle gå hur fort som helst om jag bara visste i vilken ordning jag ska trycka på dem.
Tyvärr har jag ingen aning.
Det kommer att bli en jobbig kväll.

tisdag 3 maj 2011

Mitt hjärta blöder

För Ulrika vars mygga Hubert måste ha varit ett sällsynt dåligt alternativ till ett gulligt pälsdjur.

Hubert låter till och med som en tristare kompis än Hamster-Bosse.
Hamster-Bosse är mitt bidrag till avdelningen meningslösa husdjur.

Hamster-Bosse framlevde sitt bleka liv i ett akvarium.
Där tillbringade han dagarna med att dansa stående på bakbenen medan framtassarna gjorde cirkelrörelser på glaset. Fram och tillbaka. Fram och tillbaka. Varje vaken timme.
Man skulle kunna tro att Hamster-Bosse ville ut ur sitt akvarium.
Men det skulle vara en felaktig slutsats.
Varje försök att lyfta ut Hamster-Bosse ur akvariet resulterade omedelbart i blodvite.
Hamstrar har vassa tänder!

Eftersom jag och min kompis var snälla barn ville vi ändå ge Hamster-Bosse chansen att gå ut och utforska världen.
Att välta akvariet så att Hamster-Bosse själv skulle kunna promenera ut var vår lösning.
Dumheter, tyckte Hamster-Bosse och letade omedelbart upp den vägg som tidigare varit botten och började dansa på bakbenen vid den istället. När han råkade trilla och ramla ut på mattan, tvärvände han och återgick till sin glasvägg.

Sedan dog han.
En fin kista tillverkades av ett Flora-paket och sedan följde en högtidlig begravning under en buske i lekparken.
Så här i efterhand kan jag konstatera att själva begravningen nog var höjdpunkten i min och Hamster-Bosses relation. Så man kan ju säga att hamsterägandet tog sig på slutet.

Jag har även haft en kanin som inte gillade mig något vidare.
Men det tar vi en annan gång.

Eftersom ni inte verkar vara några vidare nattugglor (eller går det något vaaaansinnigt intressant på tv?) så avslutar jag med följande fråga som ni inte behöver besvara.
Varför i helvete bloggar jag när jag borde jobba?

Vilka fåniga grejer ni har

Allra fånigast var nog PGWs avokadoskärare.
Grattis till det!

Själv har jag en liten jävla smörkniv vars skaft är utformat som en rädisa.
Varje gång jag försöker använda den leder det ofelbart till att jag trycker ned tummen i smöret.
Eller att jag tappar smöret på golvet.
Varje gång svär jag och bestämmer mig för att slänga den.
Varje gång drabbas jag sedan av total minnesförlust, diskar den och stoppar ned den i lådan igen.
För att några månader senare hitta den och tänka "men den här är ju söt, varför använder jag inte den?"
Och så vidare...
Jag kommer antagligen att få med mig den i kistan.

Lite jobb avklarat. Mycket jobb kvar.
Nästa fråga blir som följer:
Vilket är det mest meningslösa husdjur ni haft eller mött?
Motivera gärna.

Jag hoppas att ni tänker vara uppe hela natten.
För med min arbetstakt så lär jag vara tvungen att vara det.
Lite solidaritet kan vara på sin plats tycker jag.

Hemsläp och frågestund

Jobb måste väl vara det absolut tråkigaste man kan ta med sig hem?
Möjligtvis bortsett från magsjukevirus då.

Jag har en hel massa jobb som jag behöver göra i kväll.
Eller tidigt i morgon bitti.
Om jag skulle få för mig att vakna vid... säg tre-tiden.
Oddsen för det är nog inte så himla bra.
Så det blir väl till att sitta framför datorn tills jag somnar.

Jag behöver lite underhållning.
Kan ni tänka er att svara på en fråga?
I så fall vill jag veta följande:
Vilket är ditt mest meningslösa köksredskap och varför?

Jag väntar med spänning.
Eller, det gör jag väl egentligen inte. Jag kommer att vara upptagen med att skriva om isoleringsmaterial. Men jag hoppas att det finns något kul att läsa här när jag kommer tillbaka om en timme.
Vem blir först med att roasta bakmaskinen?
Blir det fonduegrytebashing?
Kommer grillplattan bli utmobbad?
Upplys mig!

Vårtecken

Först kom de här.
Och det var ju gulligt.

Några veckor senare dök dessa upp.
Då kände man sig ju väldigt nöjd som torpägare.
En alldeles egen vitsippsrabatt.
Man tackar!

Sen...
hittar man plötsligt de här missfostren.

På allvar?
Det bor utomjordingar i min trädgård.
Och jag tror inte att de är vänligt sinnade.
En stilstudie avslöjar att de är misstänkt lika Audrey i Little Shop of Horrors.

Om jag skulle försvinna mystiskt så vet ni vad som har hänt.
Uppäten i trädgården...
Vilken utomordentligt fånig död.


måndag 2 maj 2011

En prestation faktiskt

Med tanke på att jag hade klarat av både bokföring och räkningsbetalning klockan 6 på morgonen så är det närapå imponerande att jag lyckade komma försent till jobbet där jag skulle vara klockan halv nio.

Tyvärr var det nog bara jag som blev imponerad.