fredag 31 maj 2013

Ordningen är återställd


Äntligen får jag veta.
Som jag har undrat...
Och väntat.
Ända sedan den 7 maj, faktiskt.
Jag är inte helt säker på att papperstidningens död verkligen bara ska skyllas på internet. Det kan finnas fler orsaker.

torsdag 30 maj 2013

Duktig!

Jag har betalat räkningarna!
Med tanke på den lättnad och det lyckorus jag känner varje månad när denna uppgift är färdig, är det lite konstigt att jag alltid väntar till absolut sista minuten med att göra det.
Borde inte min hjärna lära sig?
Dopaminkickar ska hjälpa oss att fatta rätt beslut, tydligen.
Det logiska vore ju om jag började längta efter att få sätta mig ned och betala räkningar redan runt den 10:e. Och sedan räknade dagarna tills jag äntligen fick lov att göra det.
Så funkar det tyvärr inte.
Än.
Och med tanke på hur många år jag har betalat räkningar, så lär det väl aldrig bli så heller.
Synd.

Men just nu är jag väldigt nöjd med mig själv och känner att jag är värd en belöning. Min egen vikt i ost kanske?

onsdag 29 maj 2013

Men kolla!

Hemmagjorda tulpaner.
Jag är så stolt så att man skulle kunna tro att jag värpt dem själv.
Det har jag inte.
Men jag ägnade säkert 8 minuter åt att peta ned lökarna i höstas.
8 minuter är ungefär så länge som jag tycker att trädgårdsarbete är riktigt roligt.
Precis som med allting annat.
Det skulle kunna vara förklaringen till att jag har så svårt att hitta en hobby.
Man hinner inte sticka/måla/bygga/skriva/gjuta/dreja/smida/sy så värst festliga saker på 8 minuter.
Synd.

tisdag 28 maj 2013

Ett jättebra målartips

Om ni har tänkt att måla en dörr... kanske i dalablått, vad vet jag? så har jag ett jättebra tips:
gör det inte direkt efter lunch.

I alla fall inte om lunchen sveptes ned med två öl.
För det blir man nämligen kissnödig av.
Och kanske lite okoncentrerad.
Fast ändå viljestark och envis.
Så envis att man absolut ska måla klart innan man går och kissar.
För annars så... äsch, det finns fan ingen logik i det hela. Att det ska bli klart är helt enkelt bara något man får för sig. Eftersom man tror att man kan hålla sig.
Och det kan man kanske.
Vad man däremot inte kan är att hålla reda på sina fötter.
Och då kan det hända att man trampar på den där smala plankbiten som man använt för att röra om i färgen med.

Och det är verkligen en jättedålig idé.
Verkligen!

lördag 25 maj 2013

Olidlig spänning

Idag planerar jag att ägna dagen åt att:
- titta på mina tulpaner (jag har tulpaner, jag har tulpaner, jag har... möjligtvis en ohälsosam fixering vid just tulpaner)
- rensa ogräs i landet (just nu leder rävrumporna över morötterna med ungefär 800-11)
- ge ytterdörren en andra strykning med färg (dalablå)
- använda kvistlack för första gången i mitt liv
- hänga på mig trimmern och påbörja den ojämna kampen mot gröna saker som tycks växa 45 cm på 5 dagar (nej, inte mitt midjemått, det är inte grönt utan lite mer degfärgat eftersom det inte sett solen på fyra år.)
- leta upp en lämplig stör till stödet för min kommande majsodling

Eller så blir jag sittande på verandan och glor på svalorna. Det kan också hända.
Troligtvis kommer jag att ha på mig mina fula lila foppatofflor större delen av dagen. Bara så att ni vet. Nu är ni varnade.

Vad ska ni göra för något spännande idag?

torsdag 23 maj 2013

Desperata tider

Morgonen började i Marvin Gayes sällskap.
Han sjöng och jag promenerade/småjoggade/snubblade fram i skrattretande tempo.
Sedan åt jag en hälsosam frukost och åkte till jobbet...

...där jag hade en skiiiittråkig dag.
För att sedan toppa det hela med ett negativt besked från försäkringsbolaget som meddelade att jag inte kommer att få någon ersättning alls för mina försvunna hjul och däck eftersom det "per definition" inte är en stöld, även om de har försvunnit med firman som skulle ta hand om dem. Yippie!

Livet alltså, ska det vara så här?

onsdag 22 maj 2013

Happy feet

Det här är egentligen de enda riktigt sköna skor jag har just nu.
Men det finns gränser, till och med för mig.
Bara mina allra närmaste vänner får se mig i dessa fulingar.
Och även då rodnar jag lite inombords.

Utmattad

Man vet att man inte är helt skärpt när man läser rubriken "Mitt livs största förhoppning" som "Mitt livs första förstoppning" och tänker att nu jävlar har alla riktiga nyheter verkligen tagit slut.

Jag har absolut ingen anledning att vara så här trött.
Jag går och lägger mig i hyfsad tid.
Det är inte det minsta stressigt på jobbet.
Kroppen verkar vara helt frisk.

Men hjärnan...
Inte påslagen.
Jag känner mig monumentalt uttråkad och så trött att jag bara inte orkar med någonting alls.
Städa - Ha!
Tvätta - Skulle inte tro det!
Köpa nya skor - Men det är ju flera hundra meter till skoaffären.
Fila naglarna - Tråååååkigt.
Äta bacon - Ääääh det är för jobbigt att ta fram stekpannan.

På allvar! Inte ens bacon påverkar min livslust just nu.

My god, vad trött jag är på mig själv.
Är det någon som har några bra tips på hur man gör en omstart av sin personlighet?
Vad tror ni om att försöka göra tvärt om med det mesta under några dagar? Kan det rubba cirklarna kanske? Ska jag gå och lägga mig klockan nio på kvällen? Fasta? Detoxa? Ringa och skälla ut någon? Söka nytt jobb? Bli vegan? Gå och simma före jobbet? Jogga på kyrkogården klockan halv tolv på natten? Läsa en självhjälpsbok? Möblera om?

Min vanliga metod, att stirra rätt ut i luften, har hittills visat sig vara en sorgligt ineffektiv metod för att lösa just detta problem. 

tisdag 21 maj 2013

Hur utvecklar man gälar?

Jag vet inte riktigt var jag var när jag läste Amelia.
Det finns två alternativ: tandläkaren eller frisören, det är de enda platser där jag någonsin läser damtidningar eftersom jag på båda dessa två platser blir alldeles för nervös för att läsa något annat.
Jag gillar inte damtidningar.
Punkt.
Men i vilket fall som helst stod det om vad som hände i kroppen vid olika åldrar.
Vid 45 stod det: kroppen blir spolformad.
(Jag vet, jag har skrivit om detta förut)

Men allvarligt, så här spolformad har jag aldrig varit tidigare.
Jag ser ut som en vikval.
Helt anpassad till ett liv i vatten.
Allt som saknas är ett par gälar.

Fast valar andas kanske genom blåshålet?
Eller släpper de bara ut luft där?
Det kan jag klara...

Det känns som om jag har kommit till ett vägskäl i livet.
Antingen gälar, eller träning.
Något måste göras.
Gärna snart.
Alla mina kläder har krympt.
Igen!

måndag 20 maj 2013

Aj då...

Jag har visserligen sett meddelanden om att taket ska repareras, men jag hade verkligen inte riktigt förstått vad det innebär.
I dag när jag kom hem sprang det omkring en massa karlar på ställningar utanför mitt fönster.
Jag har inte städat på två veckor.
Det ser ut som ett methlab här.
Hoppsan!

För att göra det hela ännu roligar så har de byggt upp ställningar på båda sidor om huset.
De ser allt.
Utom badrummet, toaletten och hallen.
Synd.
För badrummet och toaletten ser helt okej ut.

Nämen, om man skulle ta och städa lite då?
Eller skaffa plywood och täcka fönstren?
Något måste jag göra.

söndag 19 maj 2013

Yin å yang och karma och sån skit

I fredags hade jag en stund av närapå totalt ångestfri existens.
Varje uppdrag var färdigt!
Alltså, på riktigt, vartenda jobb var klart.
Den fruktansvärda teknikartikeln jag kämpat med hade fått omdömet "mycket bra skrivet", det var fredag eftermiddag (veckans bästa tid), solen sken och det var 25 grader varmt.

Det varade ungefär 1,5 timme.
Sedan började bilen skramla och två varningslampor lysa.

Jag gissar att det inte är mer än rättvist.
Men ändå.

torsdag 16 maj 2013

Ytterligare en anledning att känna sig som en idiot

Man kan också ta på sig sina nya vårskor och sedan ägna dagen åt att halta runt med blödande skoskav.
Det är snyggt!

I morgon får det bli sandaler.
Så räkna med regn.

Dagens dilemma

Klä sig lätt och frysa som en idiot på morgonen?
Eller klä sig rejält och svettas som en idiot på eftermiddagen?
Oavsett vilket kommer man någon gång under dagen att förbanna sitt val.
Och känna sig som en idiot.
Nå, det sista är jag i och för sig van vid.
Det händer dagligen.

Solen skiner.
Fast jag är ju i Göteborg.
Shorts, sjöstövlar och sydväst?
Kan det vara en lämplig outfit för dagen?

onsdag 15 maj 2013

En inte alls subtil ledtråd

Man vet att man har en vääääldigt tråkig artikel att skriva när man på fullaste allvar funderar på att städa istället.

(Hur i hela fridens namn kan någon få för sig att lägga texter som handlar om teknik på mig? Det är bara med yttersta svårighet jag klarar av att byta kanal på teven när batterierna i fjärrkontrollen tar slut.)

Tyvärr var min deadline igår.
Så...
Om man skulle ta och fylla diskmaskinen kanske?
Eller skaffa sig lite arbetsmoral.

tisdag 14 maj 2013

Nu anser jag något igen

Jag tycker att jag borde vara ledig och bortrest lite oftare.
Eller åtminstone ledig.

Tyvärr känner jag mig inte det minsta utvilad.
Bara lite uppsvälld.
Bortrest = en självklar anledning att äta massor av goda saker.
Fast det där sista var en sanning med modifikation.
Jag behöver inte alls vara bortrest för att äta goda saker.
Att saker är goda är ju en självklar anledning att äta dem.
I massor.
Det måste ju vara själva anledningen till att de finns.
Eller hur?

Nu ska jag äta.

tisdag 7 maj 2013

Ett larm som faktiskt inte oroar mig det minsta

Om man använder mycket läppstift kan man få i sig en ohälsosam dos tungmetaller (!)
Jaha.

Där ser man.
Undrar hur farliga mina värktabletter är?
Det tror jag inte att tidningarna har skrivit om på flera veckor.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.
Redan fixat?
Hm... då ber jag att få återkomma när jag tänkt ut något nytt att anse.

lördag 4 maj 2013

Saker jag inte minns att jag planterat

Om jag inte minns fel så satte jag vitlök, dill och palsternackor i höstas.
Kan jag ha blandat ihop fröpåsarna?
Nåt är det...

En allt annat än klassisk tulpanbild

Om gud vill och rådjuren håller sig borta kanske det här blir tulpaner så småningom.
Om jag inte glömmer bort dem och råkar köra över dem med gräsklipparen när jag går i andra tankar, då förstås.
Det... hmm alltså... förra året... jo.

För övrigt är det inte fel på färginställningen.
Världen är tydligen så här blek.
Snullet.

Blekt

Jag och min hosta släpade oss ut för att leta vårtecken.
Det vimlar ju inte av dem precis.

Sedan blev jag så trött att jag var tvungen att gå in och lägga mig på soffan igen.

torsdag 2 maj 2013

Bredbandet fugerar

Tyvärr är jag ganska kaputt.
Feber!
Vad ska sådant vara bra för?
Jag får vira in mig i en filt, göra en kopp te och sätta mig framför brasan och läsa, istället för att gräva potatisland.

Hmm... på något sätt känns det inte som om det är SÅ himla synd om mig ändå.

onsdag 1 maj 2013

Med solsken i blick

Nu sticker jag till torpet.
Med solsken i blick och ett huvud fullt av snor.
Om mitt mobila bredband får för sig att fungera så kan det hända att ni får följa med och titta på allt kul jag gör. Som att sätta potatis, måla en dörr, riva upp hallonsnår och skrika åt nyvakna spindlar som tycker att mina handdukar är en trevlig plats att vila sig på.

Om ni går ut och demonstrerar får ni gärna tycka något åt mig.
Vad är mindre viktigt.
Jag litar på att ni tycker bra saker.



Förresten..

Om några dagar fyller bloggen 5 år.
Hur ska vi fira det, då?

Själv tänker jag sticka ut till landet.
Men, feel free att organisera ett överraskningspartaj.
Bloggen gillar ost.
Och bacon.

Det var bara det.

"Snullet"

Något geni har kommit hit genom att söka på ordet "snullet".
Så fint.
Helt plötsligt har jag upptäckt ordet som, i två ynka stavelser, beskriver hela min existens.
Man får tacka...

Så fullkomligt onödigt

Här har man en ledig dag. Och vad händer?
Man går upp klockan 6.30.
Fakturerar.
Diskar.
Lagar en kökslåda.

Någor är seriöst fel med mina prioriteringar.