Nu

blir det långhelg!

Planen ser ut som följer:
äta
sova
titta på när gräset växer

Bra plan, va?

10 minuter

Jag klarar numera att springa 10 minuter.
Fast "springa" är fortfarande inte riktigt rätt term.
Jag misstänker att evolutionen av nya insekter går snabbare än mitt springtempo.
Vilket skulle kunna förklara varför jag får så många i munnen när jag är ute.
(En annan förklaring skulle kunna vara att jag flämtar så kraftigt att jag fungerar som en dammsugare för varje småkryp inom en kubikmeters radie).
Men ändå.
10 minuter!

Dagens fötter

Svettiga.

Jag måste nog köpa nya skor ändå.
Eller kylklampar.
Får se vad jag hittar först.

Dagens känsla

En konstig mix av stress, ekonomisk ångest och eufori över att det är fredag.
Hur känner ni er?

Ska bara...

Jag fick riktigt bra tips från en anonym läsare om hur jag skulle bli effektivare.
De ska jag testa.

Fast först ska jag gå på en utställning.
Man får göra sådant när man har företag.
Det har chefen bestämt.

Men i eftermiddag, så...
Eller i morgon.

Rasande ineffektiv

Det finns en massa fördelar med att ha eget företag.
Men det finns nackdelar också.
Den största är att jag måste ha mig själv som anställd.
Det går liksom inte att undvika.

Hade jag haft ett val skulle jag hellre anställt någon annan.
Någon som inte tillbringar större delen av sin arbetstid åt att dricka kaffe och läsa bloggar.
Gärna en person som inte skjuter upp varje arbetsuppgift till absolut sista minuten.
Om personen inte tappar bort viktiga papper i kollektivtrafiken vore det också bra.

Jävlar vad trött jag är på mig själv just nu.

När måste man skaffa vårskor?

Hur länge är det okej att gå i kängor, tro?
Ett tag till, hoppas jag

Det här "springandet" har gett mig blåa tånaglar och helt nya smärtupplevelser som inte alls verkar vara en bra kombo med vårskor.

Därav: drömmar om fotfil.
Fantiserar också om skor gjorda av dun, mashmallows och molnpuffar.
Sådana finns inte på Skopunkten, va?
Synd!

Skrämmande insikt

Det händer väldigt sällan att jag ser tv-reklam som får mig att vilja köpa något.
Det senaste halvåret tror jag bara att det har hänt en gång.
Produkten?

En elektrisk fotfil.

Jag tror att det säger något om mig, som jag faktiskt inte vill veta.

Fullständigt onaturligt

I dag sprang jag för länge, utan att märka det.
Det har verkligen aldrig hänt förut.
Glömde kolla på klockan och helt plötsligt hade jag sprungit nästan 2 minuter för mycket.
Misstänker att jag kan ha blivit distraherad av att hela trakten luktade starkt av färsk gödsel och att jag dessutom hade Sweet home Alabama i hörlurarna.

Jag menar, det måste ju finnas något slags gräns för hur mycket dynga man kan klara av på en gång.

What the fox say

För en timme sedan skulle min långledighet ha börjat.
Skulle...

Men att sitta kvar och jobba är väl också kul.
Det mulnar ju ändå på nu.
Och börjar väl snart regna.
Det ser ut att blåsa en del.
Säkert ganska kallt också.
Massa trafik.

Affärer fullproppade av stressade människor med lågt blodsocker.
Kaos vid äggkylen.
Evighetslånga köer till kassan på Coop.
Konflikthärdar på parkeringsplatsen.

Nej, man ska väl vara glad att man har jobb.

Fråga

Hur stor andel av sin arbetsdag är det egentligen rimligt att använda till att tänka på sättpotatis?

70 procent?
Hoppas det.
Annars tänker jag orimligt mycket på potatis.

Knipövningar

Vattnet är avstängt i huset där jag jobbar.
Inga toalettbesök, alltså.
Varken på tjejtoan eller dess brunrandiga manliga motsvarighet.
Istället står det bajamajor utanför.

I so don't do bajamaja.

Det är fan ovärdigt.
Jag är inte på festival.
Jag sitter ju här och försöker se professionell ut.
Och intelligent.
Skriver viktiga pressmeddelanden.
(ok, de kanske handlar om tvål, men ändå...)
Formulerar säljstrategier.
(sälj mer!)
Gör research.
(när började man egentligen tillverka chokladkakor)
Bokar möten.
(både med tandläkaren och bilverkstaden)

Jag får inte ihop orden professionell och bajamaja.
Att behöva gå ut på gatan och kissa i ett blått plastbås får mig att känna att min karriär inte riktigt gått som jag tänkt mig.
Alls.

Det kommer att bli en låång dag, med ytterst lite kaffe.
Och restaurangbesök på lunchen.

Nedrans

Jag hade liksom tänkt skryta lite om att jag minsann hade utökat träningsdosen igen.
Nu med 5-minuters joggingpass.

Men sedan surfade jag runt lite.
Och då hade Singelmamman tagit sig runt 6 kilometer.
Och Onekligen spänstat iväg en hel mil.

Då blev det lite tråkig stämning här.

Social överdos

Jag blev så utmattad av att tvingas mingla att jag inte ens orkat blogga på flera dagar.
Men maten var god.

Ett jobb som fyrvaktare? Ska det vara alldeles omöjligt att hitta? Verkligen?

Det är bara att bita ihop

I kväll blir det bubbel, gratismat och mingel.
Bortsett från ordet gratis som jag verkligen gillar (särskilt i kombination med ordet mat) låter det jobbigt.
Jag är kass på att mingla.
Dock är jag ganska bra på att äta, så det kanske jämnar ut sig.

Hur tänkte jag nu?

Jag har fått jobb av en tandläkarmottagning.
Det är alltså meningen att jag ska skriva så trevligt om tandläkarbesök att folk vill gå dit.

Undrar om jag var full när jag tackade ja till det jobbet?
Eller bedövad?
En kombination?
Nåt skumt är det!

What she said!

Nu har Onekligen sammanfattat ungefär alla mina åsikter om att springa.
Mycket stiligt gjort!

För det är ju precis så.
Jag vill vara en sådan där människa som "tänker så bra när jag springer".
I verkligheten är jag en människa vars tankar är helt upptagna av att hindra fötterna från att snubbla över rötter och av att gång på gång upprepa mantrat "men herreguuud, varför göööör jag detta".

Jag vet inte riktigt när jag "tänker bra".
Hela begreppet känns liksom obekant.
Jobbigt, det här.

Som Bambi på hal spis

Idag blir det rådjursstek till middag.
Med kantarellsås.
Eventuellt kan detta kompletteras med några hasselbackspotatisar och lite svartvinbärsgelé.

Vissa dagar är det riktigt trevligt att äta ur frysen.
Andra dagar är det inte lika kul.
Ja, jag tittar på dig, du jättesäck med hackad spenat!

Duvor äter inte spenat, va?

Rätt kvinna på rätt plats

Idag är det ett av mina favoritväder.
Grått.
Dimmigt.
Nästan vindstilla.
Minimalt med regn som bara känns som fukt mot huden.

Något säger mig att de flesta inte håller med mig.
Frågan är ju varför de har bosatt sig i Göteborg?

Om de inte hade gjort det så skulle jag ju slippa stå på bussen så ofta.
Dumt.

Dubbleringen avklarad!

Ok, jag fattar att det här är som att höra en vuxen människa skryta om att hen har lyckats koka tevatten, men jag lyckades faktiskt springa i 3 minuter utan att dö.
Prata hade jag förstås inte kunnat göra.
Men det är ok, det finns ändå ingen jag vill prata med i skogen.

Dags att dubbla...

Imorgon är det för övrigt meningen att jag ska springa 3 minuter i sträck.
I ett tempo som är "trevligt".

Vilket naturligtvis är en omöjlighet.
Tre minuter i en bärstol skulle kanske vara trevligt.
Men det står inte ett ord om bärstolar i den där manualen.
Synd!

En lördag i bilder

Saker man måste göra på landet: spänta ved. Om jag hade haft några armmuskler att tala om så skulle detta jobb varit lite lättare. Tyvärr saknar jag sådana. Så det tar tiiiid.

t

Sedan fileade jag en gran med hjälp av mina bästa kompisar på landet - grenyxan och grensågen. Ok, jag är kanske inte helt hundraprocentigt säker på att filea är den korrekta termen. Men jag gissar att ni inte vet bättre heller.

Kolla vad jag hittade när jag tog en liten promenad! Nej, det är inte gnubajs, det är en murkla. Jag har murklor! Men eftersom min närmast levande släkting bara har en njure så tar jag inga risker med mina. Murklorna får stanna i skogen. Man ska vara snäll mot sina inälvor.

Gräva trädgårdsland är ju kul. I ungefär 4 minuter. Då återstår ungefär 1 timme och 56 minuter av svett, svordomar och morrande ryggmuskler.Som tur var började det regna efter ungefär en timme, varpå jag kunde sluta med gott samvete.

Regelbundet återkommande glädjeskutt

Det är fredag. Igen.

Jag planerar att fly fältet så snart som möjligt och dra till landet.
Där ska jag dricka öl, jaga sly och röja sork.

Om inte spindlarna har hittat tillbaka till jordkällaren alltså.
Jag hoppas verkligen inte att de har något vidare lokalsinne.
Eller en stor släkt som kan tänkas komma på besök över sommaren.
Släkt gör sådant, det har man ju hört.

Vad ska ni göra för något festligt?

Lögn och förbannad dikt

Den där joggingmanualen är full av lögner.

De hävdar till exempel att det ska finnas ett tempo som kallas "lätt löpning" som ska kännas "trevligt" och innebära "prattempo".
Say what?!

Det finns ingenting lätt med löpning.
Och absolut ingenting trevligt.

Och prata...
Hahahaha!
Det är bara med ren viljekraft jag lyckas hålla kvar lungorna i kroppen.
Prata finns inte på kartan.
Och det är inte så att jag kan sänka tempot, heller.
Jag har fan knappt styrfart.
Blir det långsammare så står jag still.

Nästa vecka är det meningen att jag ska springa dubbelt så länge.
Det blir nog kul.

Träningsdosen ökar

I dag ska jag springa 90 sekunder.
Enligt joggingmanualen alltså.
Sedan får jag gå i 2 minuter.

Detta ska sedan upprepas tills man dör av tristess, ungefär.
Eller 6 gånger, vilket som nu kommer först.

Om jag följer detta schema ska jag tydligen kunna springa 30 minuter om 8 veckor.
Fan tro't.
Det låter ungefär lika troligt som att jag kommer att bli antagen till Hogwarts lagom till nästa hösttermin. Eller få nobelpriset i kemi.

Jag kommer aldrig att platsa i Lantliv

Min kollega läser Lantliv.
Det gör sällan jag.
Skillnaden blir liksom allt för skriande.

I ett gammalt nummer hittar jag en bildserie med titeln Klädd för täppan.
Gummistövlar, fotsid klänning och en ljusgul angorakofta för 1990:- var tydligen rätt outfit för trädgården förra året.
Fan. Det hade jag inte en enda gång.

I Lantlivs värld finns antagligen inga taggbuskar.
Eller tistlar.
Det finns det i min.
Många.
Dessutom finns det jord, lera och gröna saker som bara längtar efter att sätta gräsfläckar på ljusa textilier.
Ljusgul angora går helt enkelt bort.

Nu kanske det bara är jag som är osällskaplig, men i fotsid klänning skulle jag inte bara få med mig gamla löv och gräsklipp, utan troligen även:
4 kottar
1 humla
2 spindlar, stora som tekoppar
14 fästingar
1 ödla
grannens katt

Min trädgård kräver hazmat suit.
Sådana visar de aldrig i Lantliv.