torsdag 31 december 2015

Ett blaha-års sista dag

Alltså 2015, så färdig jag känner mig med det året.
Inte blev jag en ny och bättre människa, inte. Blev ni?

Men om några timmar kan man börja om. Med nya stordåd, löften och förhoppningar. 
Jag ska bara komma på några först. 
Medan jag gör det tycker jag att ni ska ha ett himla gott och festligt nytt år!
Och så länge snön ligger kvar har jag sjukt dålig kontakt med det där himla internetet. Därav sjukt dålig uppdatering och inga svar på fina kommentarer.
Bättring utlovas när jag inte längre måste sitta ute på en snöfylld stol på verandan och skriva. 
Nu håller jag på att frysa fingrarna av mig. 

söndag 27 december 2015

För mycket och för sent

Vem behöver snö NU?

fredag 25 december 2015

Årets skönaste dag

Ösregn, halv storm och absolut ingenting man måste göra. Hela kylskåpet är fullt av goda saker att äta och det finns massor av böcker att läsa. 
Kan det bli bättre?

Vad ägnar ni annandagen åt?

torsdag 24 december 2015

Traditonell

Jag går totalt Ernst och kokar julskinkan ute i år.
Mycket, mycket godare så, framför allt om man använder björkved. 
Herregud vad jag ljuger. 
Klart att det inte blir godare, men man slipper ha ett kök som luktar skinka i fem dagar. 

Och så klart blev det julgran - inte gräsklippning. 
Och med denna skeva, fulpyntade gran passar jag på att önska alla en himla god jul oavsett om ni äter skinka eller inte. 

I valet och kvalet

Klippa gräset eller hugga julgran?
Valet är verkligen inte självklart i år. 

onsdag 23 december 2015

Sådär ja

Kylskåpet är fullt. 
Brasorna sprakar. 
Nu kan julfriden få infinna sig när som helst. 
Jag ska bara få ned pulsen efter att ha mött en idiot som tydligen tyckte att det var lämpligt att vara ute och köra bil på E20 helt utan några som helst ljus. 

Men jag lugnar säkert mig säkert till i morgon. 

tisdag 22 december 2015

Årets sista arbetsdag

Äntligen!

Bara timmar kvar tills jag kan ägna mig helt åt mina favoritsysslor: äta och glo rätt ut i luften.
Nåja, jag ägnar ganska mycket tid åt att glo rätt ut i luften på jobbet också, men nu kan jag göra det helt ohämmat och utan dåligt samvete. I tolv dagar! En hel evighet ju. Visst?

Och idag är det ju ingen större idé att göra mer än det absolut nödvändiga.
Man ska ju ändå snart bli en ny och bättre människa 2016.
Energisk och effektiv och yada yada… as always.

Hittills har jag skrivit ett julkort och pratat med en leverantör.
That's it.

Nu ska jag spara om ett par bilder i nytt format och slå in kollegans julklapp.
Sedan tror jag att jag är klar för i år.

söndag 20 december 2015

Stylish

Jag bryr mig verkligen inte speciellt mycket om vad jag har på mig på landet. Är det varmt och mjukt så är jag nöjd. 

Men någonstans måste man ju ändå dra gränsen. 
Det här skär ju i ögonen så att hjärnan vill panikstänga synnerven direkt. 
Jag tror att jag ska önska mig lite nya kläder av tomten. 

fredag 18 december 2015

Precis just nu


...är det faktiskt inte särskilt synd om mig alls. 
Men vänta bara. Imorgon räknar jag kallt med att ha gott om saker att vara upprörd över igen. För då ska jag in till stan och fixa allt som behövs till julen. Typ snaps, migräntabletterna och sådant. 
Julhandel brukar inte locka fram folks bästa sidor. 

Hur stor är chansen att folk redan är färdigshoppade och håller sig hemma imorgon?
Inte gigantisk, va?

torsdag 17 december 2015

Tror ni...

… att jag helt glömde av att ta med mig mobilen på dagens toalettbesök?

… att jag även missade att sätta upp en varnande lapp på den krånglande toalettdörren?

… att någon annan också hann bli inlåst innan reparatören kom?

Eller med andra ord: tror ni att jag är helt dum i huvudet?

Om ni svarat ja på samtliga frågor kan jag bara gratulera. ALLA RÄTT! Snyggt jobbat.

Jag brukar gnälla om att det inte är något vidare kul att vara jag. Men i ärlighetens namn är det nog inte så kul att vara bekant, kollega eller kontorskompis med mig heller.

onsdag 16 december 2015

Nya toalettrutiner

Nej, vi ska inte prata om det man gör på toaletten, vi ska prata om mobiltelefoner. Från och med nu är det jag som tar med mig mobiltelefonen in på toaletten.
Alltid.
Aldrig mer ett toalettbesök utan mobil.

Jag låser nämligen alltid dörren.
Oavsett om jag är ensam eller inte.
En vana som jag verkligen, verkligen inte var speciellt nöjd med när kontorets toalettdörr gick i baklås för ungefär en halvtimme sedan.
En timme efter att alla andra gått härifrån.
Så himla trist! Jag kunde ju inte ens spela wordfeud eller läsa Aftonbladet för att roa mig.

Är man ersättningsskyldig för förstörda dörrhandtag, tro?
Eller ingår sådant i hyran?

tisdag 15 december 2015

Sur

Allt irriterar mig idag.
Hela stan är full av onödiga människor som står i vägen precis överallt.
Och så pratar de högt i sina mobiltelefoner.
Och säger sjukt trista saker.

Dessutom är mina fötter svullna och svettiga.
Och mitt hår är så löjligt fult att jag funderar på att börja bära mössa inomhus. Jag tänker rysk pälsmössa. Fast då blir jag antagligen svettig om huvudet också. Och ännu argare. Åååååhh.

Men annars är väl allt okej.

söndag 13 december 2015

Jaha, det är nu folk handlar

Klockan fyra på söndagar är uppenbarligen en jättebra tid att handla mat, tycker folk. 
Det tycker inte jag längre. 

Det tog dubbelt så lång tid att komma ut från parkeringen än vad det gjorde att handla. 
Paniken i detta!

lördag 12 december 2015

Saker jag funderar på

Undrar om Carl Gustaf låter lika festligt för en thailändare, som Bhumibol låter för mig?

Det skulle eventuellt kunna finnas viktigare saker som jag borde ägna min begränsade tankeförmåga åt, men varför slösa ledig tid på sådant?

torsdag 10 december 2015

Det var så dags...

NU kom tröttheten.
Men tack för det, då!

Och inte kan jag gå hem heller, för vi har ett lunchmöte.
Där föreställer jag mig att jag kommer att säga en massa kloka och intressanta saker.
Och om jag har tur kommer jag ihåg att svälja, innan jag gör det.
Som sagt, det här bli kul.

Suck

Om man fortfarande inte har lyckats somna vid den här tiden, då kan man väl lika gärna ge upp va?
Lika bra att sätta på kaffe. 

Det här kommer att bli en skojig dag. 

onsdag 9 december 2015

Woohooo

Jag har lyckats boka in ett besök hos en stor och imponerande kund för att diskutera något som skulle kunna bli ett jättekul uppdrag.

Nu är jag så löjligt nöjd med mig själv att jag nog måste gå hem.
Innan det går över, alltså.

Min förmåga att tycka att jag är utomordentlig varar tyvärr bara ungefär elva minuter, så det gäller att passa på.

måndag 7 december 2015

Vi måste tala lite om gymnastik

Gymnastik var aldrig mitt ämne.

Visserligen var jag vig som en villatomt, graciös som en noshörning, snabb som en sengångare och stark som en blåmanet - men jag tror ändå att mitt hat för all idrott har en annan orsak.
KLÄDERNA!

Sockiplast. (Jodå, kolla Wikipedia!)












och blå gymnastikdräkt med långa armar.














Man såg ju ut som en plattfotad smurf.
Och luktade antagligen likadant.
Kommer ni ihåg känslan av att kränga av sig en svettig gymnastikdräkt? Som naturligtvis var tillverkad av 100 procent helt onaturliga material som klistrade sig fast vid skinnet och gjorde håret alldeles elektriskt.

Inte nog med att jag inte kunde fånga en boll, jag tvingades dessutom att se ut som en idiot när jag misslyckades med det.

Det finns mycket jag har svårt att förlåta 70-talets skola, men det här är nog det allra värsta.

lördag 5 december 2015

Jävla Helga!

Åtta rutor hade försvunnit från växthuset och jag har bara hittat sex utav dem i skogen. 

Ena takfönstret är förvridet och bortom all räddning och tre stora träd har fallit. 

Men hej, jag får vara rätt nöjd ändå. 
Det största trädet som föll missade växthuset med 20 centimeter och både hus och lada har klarat sig helt oskadda. Spannar och annat som flugit bort har jag hittat hos grannen. 

Så, nu dags att julpynta. 
Jag har ju granris så det räcker till att klä in hela huset. 
Snyggt?

fredag 4 december 2015

Väntar med spänning på morgondagen

Det är ganska mörkt runt mitt torp.  
Typ kolsvart.
Så jag vet inte riktigt hur det ser ut just nu. 

Men jag snubblade på något som visade sig vara en fyra meter lång gren på trädgårdsgången. 
Och när jag skulle hämta ved låg det en gran i vägen. 

Det ska bli himla spännande att se vad som står kvar när det ljusnar. 
Hoppas växthuset!

torsdag 3 december 2015

Somliga går med trasiga skor

Men inte nu längre, för nu har de hamnat i soporna. 

Gråter lite. 
För även om de ser ut som sockiplast på bilden, så var de där skorna en gång riktigt söta och dessutom de skönaste skor jag någonsin haft. 

Sa ni förresten sockiplast eller plastisock? Och vem hittade på det bisarra skodonet? Och framför allt: varför?

onsdag 2 december 2015

Skelett i garderoben

En kjol, en klänning, två t-tröjor och ett linne. 

Man skulle ju kunna tro att jag planerade att skänka bort dessa plagg till någon organisation, men så illa vill jag inte mina medmänniskor. 

Två av plaggen luktar svett även när de är rena, två har fläckar som inte går bort och det femte har töjt sig så illa att man måste stå i 45 graders vinkel för att fållen ska vara rak. Vilket är jättesvårt, faktiskt. 

Nu skulle man kunna fråga sig varför dessa plagg har legat kvar i min garderob i säkert två år. Men något vettigt svar lär man inte få. 

Bonus: jag hittade en fin grej jag hade glömt att jag hade. Pluspoäng på det!

tisdag 1 december 2015

Månadens projekt

Hoppsan! 
Det är ju ny månad. 
Dags för ett nytt projekt. 
I oktober gick jag och lade mig i tid och i november diskade jag allt varje kväll. 

Vad ska jag göra nu då?
Äta bullar?
Äsch, det gör jag ju ändå. 
Sköta om mina blommor?
Hahahahahahaaaa... Öh, nej kanske inte det. 

Ok. Nu vet jag. 
Under kommersialismens allra gladaste månad ska jag göra mig av med minst fem saker varje dag. 

Och som av en händelse... har jag redan gjort det idag. 
Min kompis dotter fick fem böcker från min bokhylla. 
Vilken tur!

Lär bli lätt. Alla mina skåp är fulla av skräp. 

Ledsen att göra er besvikna

Gardinstången kom upp utan problem.

Däremot visade det sig vara något av ett äventyr att åka spårvagn i rusningstrafik tillsammans med en gardinstång. Folk blir liksom lite griniga när man försöker välta dem.
Kinkiga typer.

måndag 30 november 2015

Spännande saker

Jag har köpt en gardinstång.
Nu ska jag gå hem och sätta upp den.

Ungefär så intressant är mitt liv just nu.

fredag 27 november 2015

Tjockisens jultips 1

Om du köper saffran i kvartersbutiken för hutlösa pengar eftersom du är för lat för att åka till stora affären och sedan bakar shitloads av lussekatter...
Håll dig då till ett beprövat recept. 

De blev snygga, men de smakar fan inte gott alls. 
Jag misstänker att de kommer att räcka till påsk. 
Kul för mig. 

Är det bullarnas förtjänst, kanske?

Idag har vi fått ett "klockrent" och ett "fenomenalt" från kunder.
Och ett mail från vår största kund som tackade för ett jobb vi gjort och önskade oss en fin adventshelg.
Och en helt NY KUND!!!

Så, nu känns det lite bättre än i går.
Och så är det fredag.

Det kan knappast bli bättre.
Lika bra att gå hem innan det vänder igen.
Helg! Bra grej, det.

torsdag 26 november 2015

Åååååh, snart blir jag gurkodlare istället

Ingenting går riktigt vår väg just nu.
Beställningar vi sitter och väntar på blir försenade.
Kunder krånglar med typsnitt, färger, priser, ordval… you name it.
Allt känns tungt som bly och segt som skosulor.

Att vi förra veckan fick flera mejl där kunderna vräkte galet mycket beröm över oss är självklart glömt.
Vi kände oss visserligen nästan geniala där i flera minuter.
Men sedan gick det över.
Det var ju då.

Nu känner vi oss allmänt värdelösa.

Så jag antar att det bara finns en sak att göra.
Gå hem och baka lussekatter.
Bullar, slår aldrig fel.

tisdag 24 november 2015

Ett äventyr jag inte är sugen på

Jag vet inte vad ni är ute efter när ni äter en överprisad macka, men jag är i alla fall inte på jakt efter äventyr. 

Och i varje tugga? Vad fan har de fyllt de där mackorna med?

Jag tänker: salmonella, kanyler, cyanidkapslar, guldpengar, andra människors tänder, nycklar, hamstrar och biobiljetter. 

Jag tror jag nöjer mig med min medhavda korvgryta till lunch. 

måndag 23 november 2015

Fler åsikter

Jag har en åsikt om att Gina Dirawi ska vara julvärd.

Min åsikt: Toppen! Hon är grym och kommer säkert att göra ett utomordentligt jobb.

Jag har också åsikter om människor som protesterar mot att Gina ska vara julvärd. Dessa åsikter lämpar sig dock inte för publicering, ens på nätet.

fredag 20 november 2015

Åsikter...

Men varför ska folk hålla på och tycka saker hela tiden.

Nu tycker en människa att en faktaruta som jag skrivit är otydlig och bör skrivas om. Trots att texten kommer från deras egen hemsida…

Jag är så glad att det är fredag.

tisdag 17 november 2015

690? På allvar?

Jag vet inte om ni kan se det, men Lantliv ståtar med 690 underbara idéer för advent och jul på sin framsida.

Sexhundra-fucking-nittio?

Undrar om någon av idéerna är: andas i en papperspåse?
Jag känner att jag behöver det nu.

Hoppas, hoppas

Igår fotograferade jag en handduk.
Det var i stort sett allt.

I dag hoppas jag däremot på att vara ett under av effektivitet, energi och arbetslust.

Eftersom klockan snart är nio och ingen av dessa egenskaper har visat sig ännu, så är väl oddsen inte jättestora… men jag hyser fortfarande hopp. Kanske är lite kaffe allt som krävs?

Vi testar med det!

söndag 15 november 2015

Lika bra

När det ändå inte finns något vettigt att säga kan man lika gärna gå ut i skogen och se om det finns några trattkantareller. 

lördag 14 november 2015

Morgonstund har gran i mun

Om man stiger upp ganska tidigt och börjar dagen med att hämta ved, tända brasor, koka kaffe och fixa lite frukost innan det har blivit riktigt ljust - då är det ganska bra att veta att knäckbrödssmulor och bark ser nästan likadana ut. 

Om man dessutom är förkyld tar det ganska lång tid innan man upptäcker skillnaden i smak. 

fredag 13 november 2015

Fredagskänslan

Får man gå hem snart?
Nähä, tydligen inte.

Fan!

torsdag 12 november 2015

Mer november till folket

Jag älskar november.

(Paus för chockad inandning och tid att låta hjärtat återfinna sin normala rytm. Har ni återhämtat er? Bra, då fortsätter vi.)

November har alltid varit en av mina bästa månader. Den är så skönt anspråkslös. Ingen förväntar sig att man ska ha kul i november. Man behöver inte carpa någon jävla diem, eller vara öppen för livets alla utmaningar och möjligheter.

I november är det helt okej att vara lite låg, toffla omkring i mjukisbyxor, läsa böcker, äta tröstmat och undersöka vad som har samlats i naveln sedan sist. Grymt ju!

Men nu har jag fan varit sjuk i nästan fyra veckor.
Och för varje dag blir jag dummare, tröttare och mer orkeslös.
Vilket passar sällsynt dåligt när jobbet är fullt av deadlines, möten och krav på smarta idéer. Dvs just sådant som jag har uppenbara svårigheter med att klara av även i vanliga fall.

Jag hinner inte njuta ett dugg av min favoritmånad.

Så nu vill jag gärna att vi lägger in en extra november i år.
Var ansöker man om sådant?
Och hur många namn måste jag samla ihop för att få till en omröstning i frågan hos EU-parlamentet? Jag gissar att det är dit jag måste vända mig för att få igenom detta. För det kan ju bli lite krångligt om resten av Europa tänker fira jul redan nästa månad. Och byta år en månad för tidigt. Kanske måste jag engagera FN i frågan?

Vilka är med mig?

tisdag 10 november 2015

Dags för kollektivtrafik kanske

Jag har faktiskt börjat gilla att cykla.
Det gör inte ont längre och det har till och med hänt att jag cyklat om långsammare cyklister. Ok, det har kanske inte hänt så ofta och de flesta har kanske varit upptagna med att lösa suduko eller något annat komplicerat på sina mobiler. Men ändå! Jag har cyklat om!

Men nu tror jag att vädergudarna vill att jag ska börja åka spårvagn igen. Det är i alla fall min tolkning.

Igår lyckades vinden fånga mitt sadelskydd som låg underst i cykelkorgen och slänga ned det i en å. Eftersom jag inte är en sådan människa som helt obekymrat slänger plast i lokala vattendrag bestämde jag mig för att försöka fiska upp det.  Det gick. Visserligen skrämde jag ett par gräsänder och fick mina kängor ordentligt leriga, men jag lyckades. Segergest på det!

När jag kom upp på cykelvägen igen visade det sig tyvärr att min cykel inte stod kvar där jag lämnat den. Stulen? Nejdå. Den hade bara lagt sig för att vila lite bakom ett elskåp. Matkassen hade den lagt bredvid. I en vattenpöl.

Knäckebröd och vattenpölar visade sig vara en jättedålig kombination.
Fast det hade ni antagligen redan räknat ut.

Sååå… spårvagn alltså. Det känns fräscht. 

lördag 7 november 2015

Slöseri

Efter tre veckors förkylning kan det hända att man börjar tycka lite synd om sig själv och känna att man borde unna sig något. 
Som västkustsallad, serranoskinka, rostbiff, potatissallad, brieostar, frukt, ryggbiff och så vidare. (Alltså, jag tyckte kanske lite mer än lite synd om mig själv. Ok?)

Jättedum idé!

Efter tre veckors förkylning tar smaklökarna tjänstledigt och ägnar sig åt annat. (Oklart vad. Kurser i mindfullness, kanske?) Så nu sitter jag här med massor av delikatesser som alla smakar wellpapp. Surt!

fredag 6 november 2015

Bring it on

Så där ja! 
Vinterdäcken är på, så nu kan vi räkna med mildväder den närmaste månaden. 

torsdag 5 november 2015

Väntan

Om en timme och fyrtioen minuter öppnar Apoteket.

Sådant sitter man och tänker på när man vaknade klockan fem och insåg att alla migräntabletterna är slut.

Så mysigt!

onsdag 4 november 2015

Ännu mera bajs

Igår var en skitdag.
Men den är ju över.

Idag ska vi ha årets allra viktigaste kundmöte.
Och vad möts jag av när jag öppnar dörren till kontoret?
Jo, en stor kompressor i hallen.

För naturligtvis har det blivit stopp i ett rör någonstans i huset.
Och detta måste borras upp och rensas från vår lokal.
Just idag.

Så nu står vi här med lokalen full av slangar, borrar, sugmojänger och hål i en vägg.
Hurra!

Om det luktar bajs?
Klart att det luktar bajs!
Vad trodde ni?

Jomen… och annars då?

tisdag 3 november 2015

Gryningsvy

Detta var den syn som mötte mig när jag klev ut i köket i morse. 
Tyvärr var det absolut det enda positiva som hände idag. 

Bajsdag! 
Nej, kära autocorrekt jag vill inte skriva bakslag. Även om det också stämmer. 
Piss och pest och senapsgas!

Men imorgon är en annan dag. 
Tack gode Gud för det, för den här dagen känner jag inget omedelbart behov av att upprepa. 

måndag 2 november 2015

November: en månad utan disk

I wish…

Nämen alltså, förra månadens projekt blev ändå ganska framgångsrikt till slut. Jag lyckades komma i säng före 23 varje söndag-torsdag hela månaden. Och även om jag inte blev speciellt mycket piggare eller mer energisk (ha! som om det någonsin skulle hända), så blev det faktiskt lite enklare att komma upp på morgonen.

Så, nu blir det ett nytt månadsprojekt.
Under november ska jag diska undan allting - alltså verkligen ALLT - innan jag går och lägger mig på kvällen. Eller alltså, det räcker förstås med att saker står i diskmaskinen. De behöver inte vara rena och inplockade i skåpen. Herregud, det får ju ändå finnas gränser.

Jag har redan börjat. När jag kom hem från landet igår kväll ställde jag mig och diskade kastruller, kockknivar, silar och grytor som stått smutsiga sedan förra veckan… Yes, så jobbar jag!

Nu gissar jag att ganska många redan gör detta varje dag utan att ens fundera över saken. Men ni är säkert kassa på andra saker!
Skilja på de och dem, kanske?
Era kanelbullar kanske aldrig jäser som de ska?

söndag 1 november 2015

4 procent bonde

Ok, jag kanske misslyckades med chilin och melonerna. Och visst blev både potatisen och årets skörd av squash något av en besvikelse. 
Men jag är i alla fall fortfarande helt självförsörjande när det handlar om morötter. 
Vilket kan bero på att jag sällan vill ha så där värst många morötter...
Men ändå! Självförsörjande!
Hur rejält låter inte det?

fredag 30 oktober 2015

Saker jag inte klarar av

Buffé. 
Man tycker att man tar pyttelite av varje grej som ser god ut, men helt plötsligt står man där med en tallrik som man knappt orkar bära. 

Och sedan hämtar man en tallrik till, med de goda grejer som man missade första gången. 

Och sedan finns det glass. Och frukt. Och kakor. 

Och sedan ägnar man resten av dagen åt att flämta. Men på söndag vill jag nog äta något igen. Kanske. 

Tills dess tänker jag sitta framför brasan och rapa. 

torsdag 29 oktober 2015

Jag är nog för lång

Det är för långt mellan min hjärna och mina fötter. Tror jag. 

Det är i alla fall den enda rimliga förklaringen jag kan komma på till att jag ständigt glömmer att klippa mina tånaglar. 

Och det blir ju inte festligare av att jag är vig som en villatomt. Blir jag lite stelare i kroppen kommer jag att bli tvungen att betala någon för att göra det. 

Gäller Rut-avdraget sådant, tro?

onsdag 28 oktober 2015

Ni är alltså lika trötta som jag?

Inte ett enda tips… Vad dystert.
Jag väljer att tolka detta som att ni är helt förbi av trötthet och utmattning själva. Alternativet, att ni skulle strunta högaktningsfullt i mitt hälsotillstånd, känns bara för ledsamt.

Nåja. Lite piggare blev jag i alla fall av ett mejl fullt av beröm och en offertförfrågan från någon som blivit tipsad om oss. (Gör vågen här i stolen!)

Nu kommer jag att sitta här och känna mig begåvad i säkert 10 minuter.
Tyvärr varar det sällan längre.
Synd!

Tar denna veckan aldrig slut?

Hur kan det bara vara onsdag idag?
Jag är helt utmattad, ju!

Vad gör man? C-vitaminer? Kallbad? Lunchpromenader? Knark? Trippelespresso? Nässköljning? Vitlöksklyftor i öronen?

Hit me with your bästa uppiggningsknep!

tisdag 27 oktober 2015

Slumpjobbar

Är det någon som kommer ihåg Familjen Flax?











Om jag minns rätt så hade frun i huset en ATT GÖRA-burk, där mannen då och då fick dra en lapp med uppdrag att utföra. Typ: rensa stuprännorna eller måla fönster.

En sådan burk har jag på jobbet. Ungefär. Fast på mina lappar står det siffror från 1 till 10.
Dagar när jag känner mig alldeles ovanligt ovillig att jobba (vilket i ärlighetens namn inte alls är särskilt ovanligt) och när ingen arbetsuppgift är mer brådskande än någon annan, så använder jag den burken.

Fast först gör jag förstås en lista med 10 arbetsuppgifter.
Sedan drar jag en lapp och gör just den saken.
Därefter får jag göra något kul (hämta kaffe, läsa artikel, äta kakor) innan jag tar nästa lapp.
Det fungerar.

Men ja, det händer att jag tittar mig i spegeln och blir förvånad över att se en mer än vuxen människa stå och stirra tillbaka på mig.

måndag 26 oktober 2015

Tröstshopping

Inte för att det är speciellt synd om mig, men uppenbarligen kände jag att jag var värd lite uppmuntran.
Och då köper jag sådant här, tydligen.

Kylskåpsmagnet. 
Så himla nödvändigt. 
Fast det är ju Jan Stenmark, så då är det väl förlåtet?

söndag 25 oktober 2015

När jag blir osams med mig själv

Jag brukar nästan bli lite avundsjuk på människor som inte kan läsa deckare för att de är så lättskrämda. 
Jag vill bli lite lagom skrämd, men det händer nästan aldrig. Skräck, spöken, varulvar, galna mördare - så länge de befinner sig mellan ett par bokpärmar lyckas de sällan framkalla minsta lilla rysning. 

Lite irriterande för någon som alltid gillat spökhistorier och skräck, men samtidigt praktiskt när samma någon tillbringar helgerna i ett torp i skogen. 

Men så finns det ju undantag. Som den här boken. 
Uppenbarligen är det något med igenspikade garderober, odöda barn och vinterlandskap som sätter mina läsnerver i gungning. Jag tyckte faktiskt att den var lite läskig. 
Och helt plötsligt var det värst vad mycket mystiska ljud det finns i min stuga. Och vad otroligt mörkt det var när man skulle ut och hämta ved. Och vad högt det prasslade i skogen...

Då! När jag för en gångs skull lyckats skrämma upp mig själv lite med en bok. Då tycker någon del av mig uppenbarligen att det är jättekul att göra lite festliga handavtryck i växthuset och sedan glömma bort det, så att jag nästan ger mig själv hjärtslag när jag får syn på det i skymningen. 
Ibland undrar jag om jag verkligen är ett lämpligt sällskap för mig själv. 


lördag 24 oktober 2015

Även om jag inte är trädgårdsmästare

Så gissar jag att det inte tänker komma några fler gurkor på de här plantorna. 

fredag 23 oktober 2015

Like a pro

Äsch, det är klart att jag inte hittar på namn.
Jag googlar.

Precis som alla andra grymt professionella människor som då och då råkar tappa bort visitkort eller skriva så oläsligt att det inte ens går att gissa sig till vad det kan tänkas stå på pappret.
Så gör vi proffs!

Men kolla!

Det blev fredag den här veckan också!
Som jag har längtat.

Nu ska vi bara sätta ihop en tidning och skicka iväg den på korrektur innan vi får lov att gå hem. Borde ju gå snabbt. Vi ska ju vara proffs på det här.

Synd bara att jag har glömt namnet på en av personerna jag har intervjuat…

Äh, jag hittar på något. Like a pro

torsdag 22 oktober 2015

Här sitter jag

…och är i vägen för städarna.

Jag har två texter att redigera och en artikel att skriva färdigt till i morgon bitti, men en sådan här dag känns det väldigt svårt att tycka synd om sig själv.

Ännu svårare är det att tycka att det man jobbar med är viktigt…

Men jag gillar ju att få lön förstås, så jag sitter väl kvar en stund till.

onsdag 21 oktober 2015

Jag behöver ett hem som lutar

I varje text jag läser om minimalism och hur man ska bära sig åt för att få ordning och reda, så står det om ansamlingsplatser. Alltså de där ställena där det samlas prylar och blir rörigt. 

Nu tror jag att jag har identifierat mina. 

Tyvärr tycks det vara varje plan yta där man kan lägga något utan att det trillar av. 
Även golvet. 

Jag behöver alltså ha klotformade möbler och ett golv med kraftig lutning?
Vilken sjukt dålig kombination. 

tisdag 20 oktober 2015

Egentligen är det ju enormt lyxigt...

…att jag kan gå två timmar tidigare från jobbet för att hinna hem och tvätta.

Men det blir faktiskt inte det minsta roligare.

måndag 19 oktober 2015

Störigt

Det är någon jobbig typ här på kontoret som envisas med att hosta på ett skrällande och sjukt irriterande sätt. Hela tiden!

Tyvärr är det jag.

Jag tror inte att mina kontorskollegors absoluta favorit idag.

lördag 17 oktober 2015

Botat shoppingbehov

Nu har jag sett The true cost.
Och hej och hå vad jag vill skrubba själen med Svinto nu. 

Inte nog med att jag har garderoben full av kläder från lågpriskedjorna och att jag jobbar med reklam, jag har dessutom suttit och skrivit texter om uppförandekoder för textilfabriker i Bangladesh. 

SVINTO!! 

Däremot känns det ganska bra att jag bara köpt ett enda klädesplagg i år. 

Och nästa t-shirt ska ta mig fan vara i ekologisk bomull och fair trade. Det faktum att jag inte har en aning om var man hittar en sådan är förstås sjukt pinsamt att erkänna, men det gissar jag att Google kan lösa åt mig. 

fredag 16 oktober 2015

Det här med att lägga sig tidigt...

Jag bestämde ju att oktober skulle bli en månad utan sena kvällar.
Och för en gång skull har jag faktiskt lyckats leva upp till min plan.
Jag har legat i min säng senast kl 23 varje vardag. Och ibland mycket tidigare än så.

Jag vet inte riktigt vad jag hade hoppats på.
Att bli lite piggare kanske.
Att få lite mer energi?
Att vara lite mer effektiv på jobbet?

Jag är i alla fall helt säker på att jag inte hade med "vakna klockan 4.30 med migrän som håller på att spränga huvudet" bland mina förhoppningar.

Tyvärr är detta det enda resultatet hittills.
Varje dag.
I mer än en vecka.

Så ovärt!

torsdag 15 oktober 2015

Dagens

Frisyr: absurd
Hälsotillstånd: krassligt
Känsla: självömkan
Kläder: varma
Arbetsuppgifter: många

Motto: This too shall pass

onsdag 14 oktober 2015

Frukost


Satsumasarna… Kan det verkligen heta så? Äsch, vi säger att det är en mandarin. Det är lättast att stava till. Mandarinerna har kommit.

Och man tycker ju att man borde veta bättre… Men ändå köper man dem. Trots att det varje år visar sig att de första leveranserna smakar rejält funky.

Dagens exemplar smakar som en blandning av kött och diskmedel med citrusdoft. En inte helt lyckad kombination.

tisdag 13 oktober 2015

Hoppsan, det var tydligen fel kortkommando

Idag har jag tillbringat orimligt mycket tid med att försöka få min dator att sluta prata med mig.

Genom att trycka på lite random kortkommandon kan man tydligen sätta igång datorns voiceover. Om man är dum nog att göra detta (TIPS: Var inte så dum!) så tror datorn tydligen att man är blind och talar hjälpsamt om exakt vad som råkar vara markerat på skärmen.
Oavbrutet.

Det tog mig ungefär två timmar att lyckas stänga av denna funktion.

Men annars går det bra.
Eller kanske inte bra direkt…
Men i alla fall inte så dåligt att jag funderar på att gå ut och stångas med en spårvagn.
Ibland får man nöja sig med det.

Skrivarmössan på

Idag vore det väldigt bra om jag kunde sätta igång och producera fantastiska mängder text. Gärna med roliga rubriker, intressanta ingresser och sköna citat.

Hittills har jag inte skrivit ett enda ord.
Däremot har jag börjat få huvudvärk.
Jag antar att det är en början.

måndag 12 oktober 2015

Håll gärna en tumme

Nu ska jag gå på kundbesök. 
När det är klart får jag åka hem och slänga mig i soffan. 
Det är ett hårt liv. 

lördag 10 oktober 2015

Oktober

Naturen är inte sitt allra finaste nu precis. 
Min tomt saknar den där typen av träd som ger flammande vackra höstfärger.  Det ser mest ut så här. 
Men bortsett från ful natur är det en nästan orimligt skön oktoberdag. 
Solen skiner lite, det är nästan vindstilla, myggen är borta och gröngölingen väsnas lite lagom. 

Min närmaste plan för dagen handlar om kaffe. Kanske borde man göra något mer? Det borde man va?
Ok, då väljer jag att äta kexchoklad. 


fredag 9 oktober 2015

Nu har vi lekt lyxfällan

Vi har gått igenom företagets ekonomi med våra allra petigaste ögon.
Det var jobbigt.
Och inte riktigt så bra som vi skulle vilja.
Men nu VET vi.
Och det känns ju himla skönt.

Nu ska vi bara hitta någon som vill betala oss några hundratusen för något.
Det ska bli intressant.

Om det inte hade varit fredag så hade jag nog tyckt att det var lite jobbigare.
Nu tänker jag "det löser sig".
Min erfarenhet säger mig att saker har en tendens att göra just det.
Hoppas jag har rätt!

torsdag 8 oktober 2015

Värdelös dag

I dag har nästan ingenting blivit som jag tänkt mig.
Jag skulle väldigt gärna vilja skylla detta på någon besvärlig omständighet eller någon random person som inte har möjlighet att försvara sig (Joe Labero brukar ligga bra till) men i ärlighetens namn är det nog bara mitt eget fel.

Och så kan vi stryka ordet nog…
Det är BARA mitt fel.

Men nu glömmer vi det och satsar på att allt blir mycket bättre i morgon.
Rent logiskt borde det ju bli bättre - det är ju fredag. Och fredagar, det vet ju alla, är automatiskt lite bättre än alla andra dagar.


onsdag 7 oktober 2015

Dagens förhoppning

Idag ska vi ha ett viktigt möte som med lite tur kan ge oss intressanta uppdrag i framtiden.
Planen var från början att förbereda en suverän presentation.
Sedan fick vi väldigt mycket att göra…
Så den planen sprack.

Då tänkte vi köra på charm och rutin.
Det brukar fungera eftersom min kollega har shitloads av båda delarna.
Tyvärr är min kollega nu dyngsjuk, febrig och fullproppad med Panodil.
Och jag (som har betydligt mindre av tidigare nämnda trevliga säljande egenskaper) har börjat hosta.

Målet är nu att försöka låta bli att nysa den viktiga personen rakt i ansiktet.
Jomen, det är kul att driva företag.

måndag 5 oktober 2015

Jag måste sluta lyssna på mig

Hörde jag verkligen mig själv svara "ja, men visst. Det kan jag väl göra" När jag fick frågan om jag ville följa med och gå en halvmara?
Tydligen gjorde jag visst det. 

Det var dumt av mig. 

Nu hoppas jag mest att mina fötter så småningom ska återgå till sin ursprungliga storlek. 

söndag 4 oktober 2015

Så där ja

 
Problemet åtgärdat. 
Nu gissar jag att det blir kanelbullens dag hela veckan.

46 bullar borde väl räcka några dagar?
Visst?

Hur har jag lyckats missa detta?

Det är ju kanelbullens dag!

Något måste göras. 
Omedelbart. 

lördag 3 oktober 2015

Fortfarande trött

Men vad fan?
Hur lång tid ska det ta att piggna till egentligen? Räcker det inte med att bestämma sig? Tydligen inte. 
Dystert. 

Orkade bara inte åka till landet igår. 
Men detta är i och för sig min första helg hemma sedan i våras, så det är kanske inte så dumt. 

Kanske borde städa lite?
Festligt. 

fredag 2 oktober 2015

Oktober: en månad utan sena kvällar

Nu är jag trött på att vara trött.
Under oktober ska jag försöka vänja mig av med att sitta uppe och idiotstirra på värdelösa tv-program till alldeles för sent. No more Paradise Hotel för den här damen. Vilket jag naturligtvis inte tittar på ändå. Så klart inte. Aldrig! Närå. Vem vill sitta och skratta knäna ur led åt 20-åringar som tror att en hund var först på månen någon gång på 1500-talet och att Vasaskeppet var ute på sin jungfruseglats år 2004? Not me.
Söndag-torsdag ska jag vara i säng senast kl. 23.00.
Basta!

Jag började igår med att lägga mig så tidigt som 22.30.
Det tog mig visserligen mer än två timmar att somna, men det kanske blir bättre nästa vecka.
Och nu är det fredag!
Hör jag ett hurra?

torsdag 1 oktober 2015

Men ååååååh vad trött jag blir

Att glömma väskan var ju inget större problem.
Men idag glömde jag syltkakor hemma på hallbordet.
Glömma kakor!
Hur är det ens möjligt?
Är sådant tillåtet?

Ibland tror jag att min hjärna består av fetvadd.
Det tror jag visserligen om ett par andra kroppsdelar också, men just det problemet kan jag överse med just nu.
Jag glömde mina kakor!

De där stollarna som hävdar att man ska älska sig själv har uppenbarligen aldrig glömt sina kakor hemma.
Jag gillar mig inte ett dugg.

onsdag 30 september 2015

EX-EMP-LAR-ISKT

Jag upprepar: Jag har ett exemplariskt tandkött!
Som jag tydligen har skött på allra bästa sätt det senaste halvåret.

Något sådant har aldrig hänt mig tidigare. Jag är så chockad att man skulle kunna välta mig med en tandpetare.

Om tre minuter

…ska jag gå till tandhygienisten.

Jag gissar att hon kommer att säga att jag ska jobba lite mer med tandtråden.

Tyvärr verkar jag inte kunna få något bettingbolag att sätta emot. Oddsen för motsatsen är tydligen obefintliga.

tisdag 29 september 2015

What a feeling

Jag har betalat räkningarna. 
Lyckan i detta!

Det enda positiva med att hata något man måste göra, är känslan när man har gjort det. 

Detta tänker jag nu fira med att laga chicken a la king. 

måndag 28 september 2015

Varför gör jag så här?

Idag gick jag hemifrån utan min väska.
Uppenbarligen tyckte jag att nycklar och telefon var allt jag behövde.

Lite praktiskt hade det förstås varit att ha bankkortet, men som tur är finns det nödmat i köket. Så nu ska jag äta en lyxig lunch bestående av makrill i tomatsås, riskakor och knäckebröd.

Det är visst måndag idag, va?

lördag 26 september 2015

Finhöst

Idag har jag slösat bort mer än en timme av denna ljuvliga höstdag med att åka in till småstaden. Bara för att upptäcka att det var någon slags happening, vilket betydde att varenda jävla parkering var upptagen, centrala gator var avstängda och hela torget var fullt av folk. 

Ett ärende på Apoteket som borde tagit en kvart tog istället en halv evighet. 

Om jag nu INTE får migrän den här helgen kommer jag nästan att bli sur. 
Nästan. 

fredag 25 september 2015

Tänka sig

Det är fredag igen.
Tja, det kan man väl leva med…

Äter bulle, sittdansar, flinar som en idiot, planerar helgens middagar, skickar glada mejl, tar ytterligare en kopp kaffe, letar kvarglömt godis i skåpen, lyssnar på musik och funderar på att måla naglarna.

torsdag 24 september 2015

Men, jag kan ju….

Se på fan!
Jag har ringt tre samtal och lyckats boka in ett möte.
En svarade inte och den tredje var trevlig men hade precis slutit ett nytt avtal med någon annan.
Men ändå. En av tre!
Så klart den som jag var minst intresserad av.
Men ändå.
ÄNDÅ!

Nu är jag så chockad att jag nog måste ta en huvudvärkstablett.

Mingeldrottning? Not so much.

Minglet fungerade. Någon, som faktiskt inte var jag, välte ett bord fullt av glas och efter det kändes allt ganska ofarligt. Varför skulle någon komma ihåg mig när det hände sådana festliga saker.

Nu skulle man förstås kunna hävda att hela meningen med mingel är att bli uppmärksammad och ihågkommen. Hmmm… Jag får nog fortsätta att öva om jag någonsin ska få någon fart på mitt nätverkande.

Eftersom det kom in lite bråttomjobb kunde jag dessutom skjuta på alla säljsamtalen till idag. (Jag säger inte att jag var tvungen att göra det. Jag säger att jag kunde. Vilket i min värld är nästan samma sak. Eller precis samma sak, om vi ska vara noga.)

Men idag. Nu bara måste jag! På allvar. Hela eftermiddagen kommer enbart att ägnas åt sälj. Visst tror ni mig när jag säger det så där bestämt? Visst?!

onsdag 23 september 2015

Back in business

Och nu är jag tillbaka vid mitt skrivbord.
I alldeles rena kläder dessutom, eftersom jag tvättade 6 överfulla maskiner igår.

I dag ska jag på mingel, vilket kan vara min näst sämsta friidrottsgren. Ja, jag räknar det som idrott! Så svettig och utmattad som jag blir av att mingla måste det vara en sport.

Som tur är har jag med mig några bekanta som förhoppningsvis tar hand om mig ifall jag svimmar av ren pinsamhet. Det har visserligen aldrig hänt hittills, men någon gång ska ju vara den första. Fast det kommer så klart inte att hända. För efter det ska jag göra något ännu värre. Då ska jag sätta mig och ringa säljsamtal… Min absolut sämsta sport.

Det här blir nog en spännande dag.

tisdag 22 september 2015

Skolkar

Idag bestämde jag mig för att skolka från jobbet. Det känns som ett mycket bra beslut. 

Planen är att istället ägna mig åt att göra lite nytta på hemmaplan. 

Hittills har jag i och för sig bara slängt en påse sopor och fyllt diskmaskinen. Men vilken minut som helst räknar jag med att fyllas av energi och börja fara omkring som ett effektivt yrväder. 

För sådant händer ju ofta...

måndag 21 september 2015

Stillestånd

Min hjärna tycks ha gått i baklås.

onsdag 16 september 2015

Jobb som ger ännu mer jobb

När man har nypongelé så måste man ju nästan ha en stek att äta den till. Eller hur?
Så idag måste jag alltså laga stek, skala potatis, pressa gurka och göra kantarellsås.


Fan, jag som ville ha en kebabrulle.

tisdag 15 september 2015

Vad hände nu då?

Men kolla vad jag gjorde efter att jag hade sprungit.
Jag ställde mig och kokade nypongele!
På egenplockade nypon. 

Om det inte hade varit för att jag sprang på en lika kass tid som vanligt, så hade jag börjat misstänka att jag blivit utbytt av utomjordingar. 

Nu återstår bara att se om jag gillar nypongele. 
Hoppas, hoppas. 
Annars kommer den här dagen att ha varit i stort sett menlös. 

Önsketänkande

I kväll ska jag ut och hasa mig runt den vanliga 8-kilometersrundan.

Till ingen nytta alls om man ska tro den här boken.

Och det börjar jag faktiskt göra.
Min kondition verkar inte ha påverkats över huvud taget av att jag genomlidit alla dessa trista träningspass.
Säkert 15-20 stycken.
Det är fortfarande lika sjukt jobbigt.
Och tråkigt.

Undrar om jag kan övertala min träningskompis att vi ska byta metod?
Det känns visserligen som lite överkurs att byta om, träffas, åka bil och ta med vattenflaskor för 1 minuts träning.
Men ändå.
Betydligt trevligare.

Tydligen ska man inte ens bli svettig.
HA! Det kan de ju drömma om. Författaren har uppenbarligen aldrig varit en kvinna i 50-årsåldern! Jag kan svettas av att skala räkor.

måndag 14 september 2015

Riktigt, riktigt onödigt beteende

I dag har jag i stort sett inte presterat ett skvatt på jobbet.

Det kompenserar jag med att sitta kvar på övertid och fortsätta göra absolut ingenting.

Ibland är jag så dum i huvudet att jag borde få böter.

söndag 13 september 2015

You say tomato

Bra sak: tomaterna börjar äntligen mogna. 

Kul sak: de är jättemånga

Trist sak: de smakar inte alls lika gott som tomaterna på Coop eller Ica. 

I say ketchup. 

fredag 11 september 2015

Saker jag inte är så bra på

Att ringa säljsamtal…
Tur att min kollega är desto bättre på det.

Och jag är ganska grym på att äta bullar.
Så jag tycker att det jämnar ut sig.

Nejmen, nu är det väl ändå helg, va?
Jo!


Fredag och sol

Idag ska jag bara göra roliga saker.

Gå på mässa.
Äta bullar.
Ringa 9 säljsamtal.
Sitta i solen.
Åka till landet.

Party hela dagen!
Jajamensan.
Bara kul grejer.
Ingenting obehagligt alls. Nejrå, festliga grejer alltihop. Mina favoritsysslor faktiskt. Absolut. Ingenting annat. Bara toppensaker från morgon till kväll. Jo minsann!

onsdag 9 september 2015

Hoppsan

Jag råkade visst skriva att det ska vara 1172 teskedar ingefära i ett kakrecept.
Låter ju smaskens, det!

Men i övrigt har jag nog varit ganska professionell hela dagen.
Med mina mått mätt alltså.

tisdag 8 september 2015

Vantar på

Solen skiner från klarblå himmel.
Men så lätt lurar man inte mig.
Inte flera dagar i rad i varje fall.

Vädret såg likadant ut igår.
Och då höll jag fan på att frysa ihjäl när jag cyklade till jobbet.
Jag fick närapå bända loss mina blåfrusna fingrar från styret när jag var framme.

Så, jag gissar att det är höst nu?
Får man plocka fram kängorna, eller är det för tidigt?

fredag 4 september 2015

Jag och mina smarta idéer

Jobbade som en gnu igår och bestämde att jag nog kunde ta ledigt i alla fall.
Åkte till landet. 
Promenerade ned till växthuset. 
Och överraskades av en regnskur som nu har hållit mig instängd här i 15 minuter. 
Gurkor är verkligen ett jättetråkigt sällskap. 

onsdag 2 september 2015

Nästanfredag

Tanken var att jag skulle vara ledig torsdag och fredag. Som lite kompensation för att jag inte riktigt tagit ut lika mycket semester som min kollega.
Så när jag kom hit kändes det som fredag.

Men, så kom det ju in ett jobb.
Som ska gå till tryck på måndag klockan 08.15.
Så nu måste jag nog jobba i morgon.
Och helt plötsligt känns det som torsdag...

Har jag riktig otur måste jag jobba på fredag också.
Då är det ju verkligen onsdag idag.
Fast jag önskar att det var lördag.

Nu är jag förvirrad. Igen.

tisdag 1 september 2015

Tisdagsutmaning: Mitt 80-tal

Kul! Den här hittade jag hos I will not keep calm and you can fuck off som hade hittat den hos Yllet som visst hade… ja, ni fattar.

Vilken musik lyssnade du på: oroväckande mycket Gyllene Tider, men också Ebba Grön, Imperiet, Bruce Springsteen, Ulf Lundell, Eva Dahlgren och Nationalteatern. Sedan kom väl en period med massa synthmusik eftersom jag hade ett gäng sådana kompisar. Det lämnade dock inte mycket spår i minnet. Boy George och Queen eftersom de spelades med skrämmande regelbundenhet på radio. Massa gammal soul när jag träffade en kille som gillade sådant. Jag blir fortfarande på gott humör av Marvin Gay, Four Tops, och Sam and Dave. Pudelrocken! Herregud, den höll jag på att glömma. Jag har ju till och med sett Bon Jovi live… Def Lepard. Och så ZZ Top förstås. Och Police! Och U2! Och… Hmmm är det någon som kan se en röd tråd?

Vad läste du: allt jag kom över. Periodvis envisades jag dock med att försöka vara svartklädd, svår och intellektuell. Då läste jag Claude Simon, Sartre, Celine och blev sjukt uttråkad. Desto gladare blev jag av sydamerikanerna Marquez, Sepulveda och Allende. Jag försökte mig också på några ryssar, men insåg snart att det var få jag gillade. När ingen såg mig läste jag förstås alla de där tantsnuskböckerna som kom på 80-talet. Lace är ju en klassiker. Och Grottbjörnens folk. Sedan läste jag en hel del svenska böcker också. Inger Edelfeldt, Inger Alfvén, Gerda Antti till exempel. Och travar med kioskböcker om Remo och Chiun. Det här årtiondet började också min livslånga läsrelation med Stephen King.

Vad såg du på: ganska mycket teater eftersom jag föddes in i kultursvängen. Men skräckfilmerna lämnade nog mer spår. Var mörkrädd en hel sommar efter att ha sett Halloween hemma hos en kompis som hade video. På tv såg jag väl Razzel om jag inte hade råd att gå ut på helgen. Bagen med Cia Berg måste väl också ha varit 80-tal? På bio - En officer och en gentleman, tillsammans med en kille jag var jättekär i. Jag tyckte att ha var mycket snyggare än Richard Gere. Det var han inte!

Vem/vilka var de stora idolerna: alltså, jag har alltid varit kass på att ha idoler. Men Bono kanske?

måndag 31 augusti 2015

Måndagstrött

Jag är så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna.

Nu misstänker att min hjärna kan ha blivit helt utmattad av alltför många tankar. Normalt dövar jag det där bruset i huvudet med radio, men nu har jag tillbringat alldeles för mycket tid i sällskap med min hjärna.

Den är fan inget upplyftande sällskap.

Och förresten...

Veckans skörd: 4,5 kilo gurka. 

Någon som har något recept som inte är tsatsiki?

söndag 30 augusti 2015

Laddad

Jag och min mobil är kompisar igen.
Men oj, vad beroende jag har blivit av den utan att märka det. 

Om man springer utan att runkeeper registrerar det, har man verkligen tränat då?

Och hur tog jag egentligen reda på saker när jag inte kunde googla var tionde minut? Lallade jag bara omkring helt ovetande hela tiden? Det gjorde jag, va?

Gräsklipparen visade sig dessutom ge ifrån sig ett himla tråkigt ljud som verkligen sabbade hela upplevelsen, när jag inte kunde lyssna på P1-dokumentärer samtidigt. 

Hjääälp! Jag har blivit beroende av min mobil. 

lördag 29 augusti 2015

Off the grid

Om några minuter kommer mitt mobilbatteri att ge upp. 
Och jag har glömt min laddare. 

Jag kommer att leva som på 90-talet. 
Spännande. 

Enformig diet

Men gissa vad jag ska äta nästa vecka?
Antal mogna tomater = noll. 

fredag 28 augusti 2015

Fredag igen

Bästa dagen ju.
Bara timmar kvar tills jag får åka ut till landet och se om växthuset har producerat ytterligare ett jättegäng gurkor. Hoppas inte. Inte för att det är något direkt fel på gurka, men min matlagningsfantasi börjar ta slut efter att ha ätit gurka på längden och tvären i flera veckor. Så om någon av de där 100 gröna tomaterna som fanns i växthuset förra veckan hade blivit röda, skulle det uppskattas…

Fast först ska man väl jobba sig lite.
Bråka lite med vårt nya näst intill obegripliga crm-system kanske?
Det lär ju vara en humörhöjare...

Vad ska ni göra innan det är helg?

torsdag 27 augusti 2015

Knappnålstyst

Igår var jag och såg filmen om Ingrid Bergman.
Salongen var full.
Och tyst.
Knäpptyst.
Hela tiden.

Sådant gör mig lite nervös.
Jag får liksom tvångstankar om att jag ska tappa mitt godis, börja gallskrika, slänga popcorn omkring mig (trots att jag inte ens hade några popcorn) fisa ljudligt, få en hostattack som vägrar sluta eller att min alldeles för fulla handväska ska rämna och att alla saker i den ska börja rulla nedför biosalongens sluttande golv för att till slut samlas vid fötterna på de som sitter allra längst fram.

Så jag satt blickstilla hela filmen och vågade knappt andas.
Tyvärr var jag så fokuserad på att vara tyst, att jag hade lite svårt att koncentrera mig på själva filmen.
Men den var nog bra.

onsdag 26 augusti 2015

När jag tappar det helt

Normalt är jag en ganska lugn person.
Men kombinationen stress och teknikkrångel kan få mig att tappa greppet fullständigt.

Idag skulle jag på ett möte.
På en plats där jag aldrig varit. I ett område som jag bara har ett ungefärligt hum om var det ligger. Men det skulle ju google maps lösa åt mig, tänkte jag.

Där tänkte jag väldigt fel.
Google maps var övertygad om att jag befann mig i Stavrelund, strax utanför Trollhättan.
Det gjorde jag inte! Verkligen inte.

Nåja, den rättar väl till sig när jag börjar köra och den upptäcker var jag är någonstans, tänkte jag och började köra åt det håll stället borde ligga.
Det gjorde den inte!
Den teg.
Efter några mil när det verkligen började bli dags att välja rätt avfart började jag få panik. Svängde in på en parkering och försökte igen med Google.
Som fortsatte att hävda att jag befann mig i Stavrelund och hade 12 mil kvar till mitt mål.
Inga knapptryckningar i världen kunde övertyga appen om något annat.

30 minuter senare har jag tårar i ögonen, bankar telefonen i ratten samtidigt som jag skriker åt den.
"MEN JAG ÄR JU FÖR FAN INTE I JÄVLA STAVRELUND!"

Tyvärr hade det tydligen hunnit komma en hel del nya bilar och människor till parkeringen under de 30 minuter som jag ägnat åt min trilskande app.
Det blev väldigt konstig stämning i bilen när jag upptäckte det.
Även om det bara var jag som var där. Och telefonen då.

Till slut fick jag starta en annan app, som visserligen ledde mig fel tre eller fyra gånger (Gör en laglig u-sväng. Gör en laglig u-sväng! Gör ytterligare en laglig u-sväng. Kör runt i en cirkel några gånger också) men som efter några hundra svordomar ändå ledde mig till en parkering framför huset dit jag skulle.
Bara en timme senare än vad jag hade planerat…

Mötet tog ungefär 15 minuter.

tisdag 25 augusti 2015

Redan på jobbet

Praktiska omständigheter tvingade mig att åka extra tidigt till jobbet idag. Avskyr omständigheter!
Så, nu sitter jag här med mitt kaffe och en hel dag framför mig.
En dag som helst borde fyllas av säljande aktiviteter.
Gillar inte säljande aktiviteter något vidare heller.

Och så regnar det.
Ja ja.

måndag 24 augusti 2015

Varför inte?

En sådan här dag kan man väl lika gärna ge sig ut och springa?
I regnet. 

Jag lär ju inte bli på sämre humör. 
Det skulle vara svårt. 

Fail

Penna mellan tänderna för att fejka ett glatt leende fungerar riktigt, riktigt dåligt i kombination med illamående.

Jag lyckades i alla fall undvika att kräkas över tangentbordet. Jag väljer att se det som en seger.
Alltid något!

Provar alla trick i boken

Vaknar med migrän.
Tar tablett, som visserligen hjälper, men som gör att kroppen känns svag och orkeslös. Vill bara sova. Känner mig som världens kassaste människa. Är övertygad om att jag aldrig kommer att lyckas med någonting alls. Allt kommer att gå åt skogen… Funderar redan på vad jag ska skylla på för att slippa springa 8 km i kväll. Mår jag inte lite illa? Vad är det för idé att ens försöka?

En sådan dag, alltså!
Tjoho, precis vad man behöver när det är måndag.

Så kan vi ju inte ha det!

Dags att prova lite mentala övningar.
• En penna mellan tänderna så att mungiporna dras upp. (Minus här för att man kan råka dregla lite. Det gör verkligen inget bra för självförtroendet.)
• Fyra minuters koncentrerat fantiserande om att jag är rent oförskämt pigg, entusiastisk, stark och sugen på att ta mig an nya utmaningar. (Det där låter inte alls som jag. Jag får fantisera om att jag är någon annan.)
• Happy med Pharell Williams i hörlurarna.
• En lista över saker som behöver göras under dagen, som jag bara betar av en i taget utan att kräva att det ska bli perfekt direkt. (Fokus får ligga på lätta saker. Jag behöver lyckas med grejer idag. Att ringa någon av våra mer krävande kunder får vänta till i morgon. Jag är mer på frankera-brev-nivån idag.)
• Räta på ryggen och försök att se ut som om jag mår toppen.

Har jag glömt något?

Har det här någonsin fungerat för någon?

söndag 23 augusti 2015

Dagens skörd

En squash, en grön tomat (för att jag har läst "stekta gröna tomater och undrar om det verkligen kan vara gott) och mer gurka än någon människa rimligtvis kan äta. 

Gurka är väl en helt okey gå-bort-present, va?

Bara på landet

Fråga jag avskyr att ställa till mig själv när jag brer smör på en macka:
Hmm, är det där vallmofrön eller bananflugor?

Göra lite nytta

Jag har nya gummistövlar. Fina va?
Jag känner mig väldigt prydlig när jag vadar fram genom det lårhöga gräset för att ta mig till brunnen. 
Det är visserligen bara jag och fästingarna som ser dem, men ändå. Stylish. 

Idag har jag planerat att vara ruskigt effektiv utomhus. Vattna, klippa, rensa, gräva, kratta, skörda och kanske stapla lite ved. 

Vad ska ni göra en sådan här underbart varm och vacker sommarsöndag?

Jag är inte bitter för att jag tog tidig semester. Nejdå inte alls. Inte det minsta bitter. Inte, sa jag!

lördag 22 augusti 2015

Värmeslag

Att ge sig ut och springa var kanske inte dagens bästa idé. Det var inte skönt någonstans alls. 
Det var bara varmt. Och kändes bajs. 
Men jag gjorde det i alla fall. 
Guldstjärna på det. 

Förvirringen är total

Igår stod jag upp till knäna i konstgjord snö och arrangerade tomtar, granris, kottar och julstjärnor. 

Idag sitter jag på altanen och svettas som en julgris. 

Alldeles nyss kom jag på mig själv med att sjunga "nu är julen kommen, nu är julen här" samtidigt som jag plockade lavendel.

Nu ska jag åka in till Systembolaget. Risken finns att jag kommer därifrån med julöl. Det vore synd. Jag gillar verkligen inte julöl. 

torsdag 20 augusti 2015

Mysko tankar

Det här med att jag tänker "tänk om det är hemma hos mig det brinner" varje gång jag ser en brandbil komma farande med hög fart och sirenerna påslagna, det känns väl ganska normalt.

Vad jag har svårare att förstå är tanken som dyker upp nästan varje gång jag möter en ambulans i full fart. 
"Tänk om det är jag som är död, fast jag inte vet om det"

Jag är inte riktigt säker på vad jag menar där. Men om Nangijala visar sig se ut som centrala Göteborg i rusningstid kommer jag att bli sjukt besviken. 

Visst tänker ni också sådana konstiga saker? Va?
Eller annat skumt. 
Berätta för tjockisen. 

Vilka jobbigt pigga pensionärer

Tränade igår.
Valde ett pass som började klockan fem och upptäckte till min förvåning att jag var YNGST! Fatta hur sällan det händer nu för tiden…
Den ena lilla gråhåriga damen efter den andra spatserade in i salen.
Några såg ut som om de skulle välta om man råkade hosta på dem.

Hade jag råkat gå in på ett seniorpass?
Nej, tydligen inte.
För när träningen väl kom igång visade det sig att i stort sett alla var starkare än jag.
Även den lilla krumma gumman med spröda fågelben.
Jävlar vilken fart hon hade i armhävningarna.

Nu vet jag inte om jag ska känna mig knäckt eller hoppfull.
Jag är nog mest hungrig faktiskt.

onsdag 19 augusti 2015

Jag fann det!*

Det fanns!
Fast wienerbröden var slut.
Och just precis här ser jag plötsligt ett starkt argument för att åka tidigare till jobbet.

Däremot fanns det så mycket annat att jag blev lite överväldigad och bara köpte två enkla bullar. Jag skyller på chock och sugar overload.

Men det är ju en dag i morgon också.

*Någon som kommer ihåg den 70-talskampanjen för någon frikyrka? Eller var den lokal kanske?

Challenge accepted

Enligt okräftade rykten ska det finnas ett bageri som har fabriksförsäljning av wienerbröd, bullar och bröd bara några kvarter ifrån min normala cykelväg till jobbet.

Jag blir nog lite sen idag. 

tisdag 18 augusti 2015

Saker jag har glömt hur man gör

Hur fan byter man kläder på en strand utan att visa allt för många kroppsdelar för en intet ont anande allmänhet?

Att försöka kränga av sig svettiga träningskläder och få på sig en baddräkt var jobbigare än springandet. Och då var springandet en mardröm. Mardröm, säger jag. 
Jag var nära att vrida armarna ur led. 

Vattnet var dessutom kallt, brunt och lämnade en oljig hinna på kroppen. 
Vad denna bestod av har jag försökt att inte tänka på. 
Tiddelipom alltså. 

Den kassa tiden vi fick och hur löjligt korta sträckor jag orkade springa, försöker jag också förtränga. 
Tiddelipom all over.

Idag är en ny dag.  

måndag 17 augusti 2015

Planerat återfall i gammal vana

Det är måndag.
Dags att hasa 8 km i pensionärstempo (här tänker jag mig höftledsopererade i rehabiliteringsfas, inte spänstiga hurtbullar strax över 65) under ständigt gnällande över att vi aldrig någonsin blir bättre på det.

Om vi nu inte har blivit bättre förstås?
Två månaders uppehåll kanske är precis vad som behövs för att bli spänstiga som bergsegetter och snabbfotade som antiloper?

Fan tro't.

För övrigt svettas jag redan.

söndag 16 augusti 2015

Godaste lunchen

Det här skulle kunna bli en ny vana. 

lördag 15 augusti 2015

Bra investering

Det är ganska svårt att tycka riktigt synd om sig själv när solen skiner, det blåser alldeles lagom och man ligger och gungar i sin hammock. 

Nu rör jag mig inte ur fläcken förrän myggen kommer.