Tjockisen läser

måndag 18 december 2017

Ser man på

Är jag måhända lite synsk?
Här satt jag i fredags och fantiserade om att solen skulle gnistra i det lätta snötäcket på söndag.
Och vad vaknade jag till?
Jo, detta!
Ok, solen gnistrade kanske inte.
Men ändå, det kom snö!

Inför nästa helg ska jag schemalägga ett inlägg om hur härligt det känns att vinna storvinsten på Eurojackpot och veta att man aldrig behöver jobba en dag till i hela sitt liv. Om man inte vill, alltså.
(Det vill man inte!)

söndag 17 december 2017

Jobbar hårt på att bli utvilad

Detta är ett förhandsinställt inlägg.
När det publiceras hoppas jag att jag fortfarande ligger och sover i min lilla stuga på landet. Eller så har jag gått upp och precis tänt en sprakande brasa och sitter under en filt i mitt soffhörn och dricker kaffe. I min fantasi luktar det gott av granris och hyacinter. Och utanför gnistrar det av rimfrost i det lätta snötäcket.

Som sagt, så vill jag gärna att det ska vara.
I verkligheten är det kanske mer troligt att det luktar död mus och regnar hela helgen.
Och så har det kanske hänt något fullständigt katastrofalt i världen som man borde ha kommenterat här, men inte gör eftersom inlägget är skrivet på fredagen och då verkar man vara en fullkomligt känslokall idiot, vilket leder till en total hatstorm som man inte orkar försvara sig mot eftersom hälften ändå kommer att feltolka det man skriver och sedan måste man lägga ned bloggen och ägna sin fritid åt andra saker. Som att virka tofflor... Och det vore ju rent förfärligt tråkigt. Speciellt med tanke på att jag aldrig lärt mig virka.

Återkommer om detta.

lördag 16 december 2017

Dagens lyxproblem

Jobbet får lov att ge mig en julklapp för 450 kronor.
Eftersom jag är jobbet, så måste jag nu hitta en lämplig julklapp åt denna kinkiga människa.
Jag funderar på att ge mig själv ett presentkort.

Jag har fan talang för att skjuta upp jobbiga saker.

fredag 15 december 2017

Men hur är det möjligt?

Ibland förstår jag inte hur min hjärna fungerar. Det gör inte min kollega heller. Jag förvånar henne ständigt genom att ha koll på ganska orimliga saker.

Kollegan: Hjälp! jag har tappat bort inloggningskoden till *random sak man behöver inloggningskod till*. Jag skrev upp den på ett papper och nu är den borta. Den är borta!

(Paus för hyperventilerande och hysteriskt rivande bland högvis med papper.)

Jag: Du skrev upp det på baksidan av sidan 16 i *random kunds* produktlista. Den ligger där borta.

Imponerande va?
Visst skulle man kunna tro att det är ordning och reda på mig?

Jomentjena. Hur förklarar man då att jag har lyckats tappa bort min peruk?
I ett rum som är 15 kvadratmeter stort.

Den fanns här förut och nu är den borta. Den är borta!
Ok, jag hyperventilerar inte och river inte hysteriskt bland våra saker. Vi har lite olika temperament, min kollega och jag. Men ändå.

Jag är mycket konfunderad.

torsdag 14 december 2017

I stormens öga

Idag har jag knappt haft någonting alls att göra. Alla uppdrag är ute hos kund för granskning. Imorgon lär det blåsa upp igen.

Men just nu.
Stiltje.

Det betyder förstås att jag borde gå hem från jobbet.
Problemet är bara att jag är för trött för att resa mig från stolen. Vilket kan vara det fånigaste problem jag haft på en månad.

För övrigt känns mina ögonbryn som skäggstubb.
Tja, det var väl det.

onsdag 13 december 2017

Men håret, vad sysslar du med?

Idag hittade jag det första helt oönskade hårstråt på en för hårstrån icke avsedd plats. Jaha, men tack för det, då.

På huvudet däremot...

Alltså, det ser ut som om jag håller på att bli skallig. Vilket ju är lite ironiskt med tanke på att det ju faktiskt är tvärtom.

Snart kommer jag att se ut som Göran Greider.
Inte för att det är något fel på honom. Men det känns inte riktigt som min look.

tisdag 12 december 2017

Nedräkning pågår

Åtta arbetsdagar kvar till julledigheten.

Om jag jobbar 12 timmar om dagen så kanske jag kan klara allt som borde göras innan julafton.

Äh, skoja bara.
Jag har inte en chans...

Men det som måste göras kommer jag att fixa.

Kämpa!

måndag 11 december 2017

Att folk orkar

Arne Weise rasar tydligen mot SVT:s julvärdsbeslut.

Två personer! Som inte är direktsända!
Det är uppenbarligen för jävligt.

Alltså, Arne får så klart tycka precis vad han vill om TV på julafton.
Men varför ska Aftonbladet skriva om det?

Och varför i hela fridens namn klickar jag på sådant?

Nu vill jag skölja min hjärna med Klorin.
Men det får man väl inte i det här landet? Det är väl inte det minsta miljövänligt antar jag.

söndag 10 december 2017

Ja, se det snöar...

ja. se det snöar. Det var väl...

SJÄVLA FAAN OCKSÅ!

Egentligen tycker jag inte speciellt illa om snö. Men jag ska vara på sjukhuset klockan 07.15 imorgon. Dit har jag planerat att ta mig med hjälp av lokaltrafiken.
Jomentjena.

Göteborg är bra på många saker. Eller, tja, vi har rätt goda räkor. Det är väl ungefär det, Men vad staden är riktigt urusel på är kollektivtrafik i snö.

Jag var ju redan tvungen att gå upp okristligt tidigt.
Nu måste jag gå upp ännu tidigare.
Typ strax innan jag lägger mig.

Jag vill stämma någon.

lördag 9 december 2017

Saker man kan göra en lördag

Jobba.

Ok, jag tycker lite synd om mig själv nu.

Nu låtsas vi inte om att jag själv har försatt mig i den här situationen genom att skjuta upp saker alldeles för länge. Det är ändå troligtvis någon annans fel. Kanske inte Robert Wells just den här gången, men någon...

Jag har det tillräckligt eländigt just nu utan att hålla på och anklaga mig själv. Nu behöver jag beröm, uppmuntran och lussekatter.

Lussekatterna har jag.
Kan man få ett hejarop, kanske?

fredag 8 december 2017

Filmer jag inte sett

Änglagård
Titanic
Så som i himlen

Det var tydligen 25 år sedan Änglagård hade premiär.
Hoppsan.

Jag har dock inga planer på att bryta vanan att undvika dessa filmer. Eftersom jag uppenbarligen överlevt utan att se dem så lär jag klara mig även i fortsättningen.

Vilka filmer har ni lyckats missa?
Tänker ni se dem?

torsdag 7 december 2017

Tröött

Jag har börjat jobba heltid igen.
Det kände jag mig absolut redo för.

Däremot kände jag mig inte riktigt redo för att omedelbart börja jobba 12 timmar om dagen.

Jävla jul och jävla alla människor som behöver sina jobb före den.

onsdag 6 december 2017

Strålande

Hittills har jag i den här processen varit radioaktiv och giftig. Nu är det dags att bli strålande!
Idag fick jag min första strålbehandling av femton och jag måste säga att jag är som gjord för detta moment.

Allt som krävs är att man ligger stilla och stirrar rätt ut i luften.
Min paradgren, ju!

Jag känner att jag kommer äga detta!

tisdag 5 december 2017

Plötsligt händer det

Imorgon får jag pengar från Försäkringskassan.
Med tanke på att jag varit sjukskriven sedan i augusti kan man tycka att det är på tiden.

I helgen var det flera tv-inslag på nyheterna om den speciella sorts sjukskrivning jag har fått. Det är ett försök som tydligen slagit väldigt väl ut. Människor kommer tillbaka till jobbet mycket snabbare än med vanlig sjukskrivning.
Ser man på. Tja, det kan ju bero på att de inte får någon ersättning. Sådant kan få vem som helst att släpa sig till jobbet.

Fast det är kanske bara jag som hade otur. När jag väl fick en handläggare som faktiskt jobbade med det här försöksprojektet gick det väldigt snabbt. Synd bara att det tog över tre månader innan jag fick det.

Nåja, nu är det löst. Och läge för lite sittdans i kontorsstolen.

Disco!

måndag 4 december 2017

Undrar om mitt vanligaste pyssel är med?

Ibland slår det mig hur orimligt mycket festliga böcker det finns. Om precis allting.
Som den här, till exempel.
Nu har jag tyvärr inte läst den. Men jag tänkte ändå dela med mig av ett eget skojigt litet tips om vad man kan göra med ett A4-papper.

Skriv en text.
Skriv ut den på ett A4-papper.
Läs igenom texten.
Drabbas av förlamande självförakt.
Riv pappret i bitar och kasta i papperskorgen.

Ha så kul!

söndag 3 december 2017

Första advent

Är det meningen att man ska göra något speciellt idag?
Tända det första ljuset i sin adventsljusstake, vet jag att man ska göra. Men är det något mer? Finns det någon tradition jag borde komma ihåg?

Jag hoppas att det i så fall inte är något jobbigt.
Min plan är att dricka varm choklad och titta på vinterstudion.
Inget mer.

lördag 2 december 2017

Ren och skär lögn

Jag har ju köpt en ny mobil.
Enligt Apple så har den mycket bättre kamera än min tidigare.

Fan, heller.

Den här envisas också med att ta suddiga bilder av golv och obegripliga foton från insidan av min handväska. Precis som min förra.

fredag 1 december 2017

Kan hon, så kan väl jag

Nilla hävdar att hon tänker blogga hela december också. Det tycker jag är en liten gnutta provocerande. Det känns nästan som en utmaning. Är det meningen att jag ska göra det också, då?

Nåja, det är säkert lättare för mig. För det här citerar jag direkt från hennes blogg.

”Men som vanligt är jag mån om kvaliteten i mina inlägg. Jag kan inte - hur mycket jag än skulle önska - skicka iväg undermåliga pissetexter. Det går bara inte.”

Det problemet har ju uppenbarligen inte jag.
Jag kan!
Och det bevisar jag dagligen.

torsdag 30 november 2017

Små segrar

Ok, jag är visserligen så långt efter med alla mina jobb att det ser ut som om jag är före. Och min kondition (inre såväl som yttre, trots boken) är precis lika kass som i början av månaden. Och jag kan ha genomfört en av mitt livs sämsta intervjuer idag.

Men... jag har bloggat varje dag den här månaden.
So much winning.

Jag blir mer och mer lik Trump för varje dag.

onsdag 29 november 2017

Dagens

Känsla: stress
Kläder: lite för varma och mestadels blå
Näsa: droppande
Lunch: husmanskost-ish, typ
Trista nödvändighet: betala räkningar
Kreativitet: som bortblåst
Motto: i morgon tar vi nya tag, ok?

tisdag 28 november 2017

Dyr i drift

Förrförra veckan köpte jag två par nya vantar.
Förra veckan tappade jag två par vantar.

Det finns en anledning till att jag inte köper fina saker till mig själv.
Uppenbarligen.

måndag 27 november 2017

När man faktiskt försöker

I någon slags from förhoppning om att min hjärna trots allt faktiskt vet vad den håller på med, bestämde jag mig för att skumma igenom första kapitlet i den där boken om "inre kondition" som jag råkade låna.

Och tänk, det första kapitlet handlade om att bryta sina rutiner och tänka annorlunda.
Så nytt!
Så fräscht!
Så fullkomligt omskakande.

Nå, jag har ändå gjort mitt bästa.
Idag har jag till exempel:
- legat halvnaken i något som såg ut som en liten variant av den där portalen i Stargate
- fått mystiska kryss, som inte får tvättas bort, ritade på kroppen
- ätit en vegetarisk lunch som enbart smakade spiskummin

Och slutligen: varit på ett rent unikt dåligt humör hela dagen.

Min hjärna borde skämmas!

Nu ska jag gå ut och träna min fysiska kondition med en promenad i samma tempo som... tja ... en inte alltför stressad bälta, kanske?

söndag 26 november 2017

Uppryckning

Jag känner mig inte direkt i toppform just nu. Att promenera i lugn takt går väl bra, men så fort jag försöker höja tempot det minsta protesterar hela kroppen.

Uppenbarligen är hjärnan inte heller i toppform.
Sist jag var på biblioteket tänkte jag låna en träningsbok för att kanske komma igång lite och hitta några övningar jag kunde göra hemma.

Och vad kom jag hem med?
Den här.
Min hjärna valde uppenbarligen att inte läsa ordet "inre". Eller så vill den säga mig något? Oklart vad.

lördag 25 november 2017

Orka

Är inte november slut snart?

Det är inte mörkret, inte regnet och absolut inte möjligheten att tillbringa stora delar av dygnet under en filt som får mig att längta efter december.
Men det här med att blogga varje dag var inte lika festligt som jag hade tänkt mig.

fredag 24 november 2017

Lite orolig, ändå

Mitt hår börjar växa ut igen.
Det har blivit vitt. Och det kan jag väl leva med.
Vad som däremot är lite jobbigt är att det växer rätt bra på sidorna och på bakhuvudet, men på hjässan är det sjukt glest.

Om det här inte rättar till sig så kommer jag att få skaffa samma frisyr som Donald Trump.
Jag tror inte att det kommer att klä mig något vidare.

torsdag 23 november 2017

Jaha, nähä, på det viset

Nu har de ringt från sjukhuset igen.
Och ändrat min tid en gång till.
Så nu ska jag dit på måndag istället.

Det är tydligen inte bara jag som inte har full koll på min kalender.

Men nu har jag i alla fall fått en handläggare på försäkringskassan som faktiskt jobbar just med den typen av sjukskrivning som jag har. Vilket ju känns på tiden eftersom jag kontaktade dem i augusti första gången.

Det betyder visserligen att jag måste rapportera in alla uppgifter igen. Men vem vet, kanske får jag lite ersättning till slut?
Gärna i år... tack.

Ooooups

Nu ringde de från sjukhuset och ville ändra min tid i morgon.

Och det var ju bra... eftersom jag trodde att jag skulle dit nästa vecka.

Så i morgon ska jag tydligen få ligga i en sådan där magnetröntgentub, tror jag. Det har jag aldrig gjort förut. Hoppas att det är festligt.

onsdag 22 november 2017

Ibland gillar jag att vara egenföretagare

Som när det snöar och man kan bestämma sig för att stanna hemma och baka kanelbullar istället för att jobba.

Det kunde jag aldrig när jag var kommunalarbetare. Det var visserligen 27 år sedan jag var det, men jag gissar att avtalen inte har förändrats såå mycket.

tisdag 21 november 2017

Hej Försäkringskassan!

Nästa gång ni hittar på ett nytt sätt att vara sjukskriven på skulle det vara väldigt bra om ni också:
- nämner det på er hemsida
- utbildar åtminstone något mer en en handfull personer
- har interninformation så att er personal inte behöver googla och hitta samma artiklar som jag kan hitta själv på nätet
- skapar en jävla blankett som faktiskt går att fylla i, så att man slipper få anvisningen "nej, det går inte att fylla i den sortens sjukfrånvaro som du har. Men gör så gott du kan, så kontaktar vi dig och rättar efteråt"

Med vänlig hälsning
*har på 3,5 månad fortfarande inte lyckats meddela Försäkringskassan vilka dagar jag varit sjuk.

måndag 20 november 2017

Upptagen med viktiga saker

Jag har bakat lussekatter.
Och sedan har jag ätit lussekatter.

Sedan blev det liksom inte mycket tid över till annat.
Men det är faktiskt inte ett klagomål.
Jag är rätt nöjd.

söndag 19 november 2017

Jakten på den perfekta lampan fortsätter

Jag tänker att de här kanske även kan skrämma bort eventuella inbrottstjuvar.
Husdjur, belysning och tjuvskrämma i ett. Som ett kinderägg, nästan. Sådant gillar man ju.

lördag 18 november 2017

Saker jag inte förstår mig på

Prydnadssaker.
Jag fattar liksom inte hur det går till att köpa dem.
Prylar kan ju se snygga ut när de är samlade i grupper på det här viset. Men så lyfter man upp en sak och bara "vänta nu, vad ska jag egentligen med en tafflig gunghäst i trä till?"

Så, jag inbillar mig att jag aldrig köper sådant.
Då kan man ju fråga sig varför jag har ungefär femtio olika ljusstakar.
Det vore ju bekvämt att skylla på att de är presenter, men så många vänner har jag inte. Det måste helt enkelt vara Joe Labero.
Det säger vi.

fredag 17 november 2017

Hela Sverige ska leva

Rent teoretiskt håller jag förstås med, men jag vill bara påpeka att:
HELA SVERIGE SKA INTE HA EU-TOPPMÖTEN.

Det är kaos här.

Nej, nu ljög jag.
Det är faktiskt nästan helt tomt i hela stan.
Eftersom alla verkar ha stannat hemma.

Men jag tycker ändå att någon annan stad kan rodda sådant här.
Vad är det för fel på Åre?
Där finns ju massor av hotell.

torsdag 16 november 2017

På spaning

Nästa år planerar vi att flytta vårt företag till nya lokaler.
Så vi har sagt upp vårt kontrakt.

Vart vi ska?
Ingen aning. Men vi har börjat leta.
Eller, det har vi ju förstås inte, om man med "leta" menar kolla annonser, kontakta fastighetsägare och sådant tråkigt. Vi har mer börjat titta på fina hus där vi kan tänka oss att sitta.

Jag hoppas att det här tornet är ledigt.
Jag tänker gå helt "the Secret" på detta och tänka jättemycket på hur trevligt det kommer att vara när vi sitter där.
Sådant brukar väl funka?

För övrigt var det fint väder ungefär 40 minuter på förmiddagen idag. Då tog jag den här bilden. Nu är vädret normalt igen. Dvs regn.

onsdag 15 november 2017

Klädesplagg jag inte förstår mig på

Lårhöga stövlar.

Det spelar ingen roll hur de ser ut. Så fort skaften går ens lite över knät ser man ut som om man lajvar piratparty. Eller värre.

Finns det någon, förutom möjligtvis flugfiskare (och det är för övrigt en helt annan typ av stövlar, men de går onekligen över knät) som kan bära sådana med någon form av värdighet i behåll?

Wow

Jag var här i tid.
Jag är så imponerad att jag nästan dånar.

Då är det bara resten av dagen att klara av.
Intervju med man som verkar tala i 120 km/h, skrivande av artikel om samme man, ändringar av tidigare skickad text till ett börsbolag, letande efter obskyra fakta i europeisk statistik och lite annat smått och gott.

Nå, jag kom i tid i alla fall.
Om allt annat går åt pipsvängen tänker jag i alla fall fortsätta vara stolt över detta.

tisdag 14 november 2017

Hur tänkte jag nu då?

I morgon har jag bokat in en intervju klockan 8.30.
Vilket betyder att jag absolut måste vara på kontoret i tid.

Vilket inte har hänt på en månad.

Jag behöver verkligen inte den här sortens spänning i min tillvaro.

måndag 13 november 2017

En måndagslista

Om man inte kommer på något annat att skriva, kan man alltid fylla i en lista. Om den är relevant eller inte, har väl mindre betydelse. Den här har jag lånat från Sparkling vars hönshusbygge jag följer slaviskt.

Humör idag?
Inte så illa faktiskt. Detta är första måndagen på månader då jag inte behöver åka till sjukhuset för att få cellgift. Det är rätt skönt. Dessutom har jag hunnit ringa ett par samtal och bokat in en intervju för morgondagen. Känner mig närapå effektiv. Om jag bara lyckas skriva ett par texter också så kommer den här dagen att kännas närapå perfekt.

Vilken svordom använder du mest?
Helvetesatansjävlar, vilket är lite konstigt eftersom jag har vuxit upp i en ganska ateistisk miljö. Något enstaka könsord kan väl dyka upp om jag slår mig, eller bråkar med kopiatorn. Vi har ett komplicerat förhållande.

Äger du en podd?
Äger? Nej verkligen inte. Men om jag hade en podd så skulle det troligtvis vara en gnällig sådan. För sådan är min natur. Även om folk av någon obegriplig anledning ofta tycks uppfatta mig som en positiv människa.

Vilken tid är din väckarklocka ställd på?
06.30. Tyvärr går jag sällan upp då. Livet skulle vara så mycket enklare om jag var morgonmänniska inbillar jag mig. Fast nu är jag inte kvällsmänniska heller. Jag är trött jämt.

Hur många resväskor äger du?
Vilken konstig fråga. Fast när jag tänker efter har jag nog betydligt fler än vad som är rimligt, med tanke på att jag aldrig reser någonstans. Gissar att jag har 4-5 stycken i olika storlekar. Från en stor röd Samsonite till någon liten silverfärgad kabinväska med en tidigare uppdragsgivares logotyp. Har dock aldrig köpt en resväska. De jag har är ärvda eller presenter.

Vad gör du exakt just nu?
Torkar mig om näsan. Den envisas med att droppa på ett väldigt osexigt vis. Då och då hostar jag lite också, eftersom min kropp tycks inbilla sig att den är förkyld.

Du är ledig. Umgås du helst med en barnfamilj eller en vän?
Umgås? Ska det vara nödvändigt? Jag trivs alldeles utmärkt i mitt eget sällskap. Men bortsett från det hänger jag nog oftast med en enstaka vän. Att få deras barn att vilja vara med verkar vara närapå omöjligt nu för tiden. De har blivit stora.

När var senaste gången någon stötte på dig?
Ungefär samtidigt som Jesus slutade gå i kortbyxor, tror jag.

Dagens planer?
Jobba klart. Gå ut och gå en mil i löjligt lågt tempo tillsammans med min träningskompis. Gå hem. Titta på fotbollen. Äta ostbågar. Sova.

Helgens planer?
Alltså det är ju måndag idag, så jag har ingen aning. Men troligtvis det vanliga: åka till landet, elda, ligga i soffan, stirra rätt ut i luften.

Vad åt du till middag senast?
Stekt fläsk med löksås. Vilket tyvärr inte smakade så gott som det borde, eftersom mina smaklökar fortfarande är lite förvirrade.

Tror du att folk pratar bakom ryggen på dig?
Så klart. Men antagligen inte så vansinnigt mycket. Man får komma ihåg att de flesta är mycket mer intresserade av sig själva.

Är du blyg inför det motsatta könet?
Nej. Men det kan bero på att jag är väldigt ointresserad.

Veckans fundering?
Jag gissar att den kommer vara väldigt fokuserad på kroppen och håret. Hur kommer jag att må nu när cellgifterna går ur kroppen? När tänker mitt hår börja växa ut igen? När kan jag springa 50 meter utan att det känns som om lungorna försöker emigrera? Sånt.

Vad gjorde du för ett år sedan?
Ska jag veta det? Jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde förra veckan. Får kolla. Ok, jag bloggade i varje fall inte. Då har jag ingen aning.

Pratar du något annat språk?
Räknas strunt? Annars engelska, franska och spanska. De två senare dock mest teoretiskt. Jag har läst franska och spanska men klarar knappt att beställa en kopp kaffe på något av språken. Och på engelska låter jag som tonåring från Göteborg. Suck!

Diskar du din egen disk?
Ja, fast ytterst motvilligt.

Tycker du att killen ska bjuda på första dejten?
Nej.

Vad har du med dig in på bion?
Godis i påse som jag förberett så att den inte ska prassla. Halstabletter och kanske en Mer eller Festis med päronsmak.

När sov du på golvet senast?
Hmm... för 25 år sedan, kanske. Jag och min kompis blev utelåsta från ett vandrarhem och fick sova hemma hos en snäll tjej i Belgien efter att ha varit ute och festat lite för länge.

Hur många timmars sömn behöver du för att fungera?
Just nu, minst 6. Men på helgerna kan jag lätt sova 12 timmar. Mitt sömnbehov är mycket större än normalt nu.

Är du petig med stavning och grammatik?
Både och. Jag får eksem av felaktiga dem och vissa artiklar i Aftonbladet. Men samtidigt älskar jag anarkistiska skribenter som behandlar språket helt respektlöst. Allt beror på känslan. Kan du reglerna, är det ofta okej att bryta mot dem.

Vad var det senaste du åt?
En sesamkaka. Jag har fortfarande frön mellan tänderna.

Skulle du någonsin hoppa fallskärm?
Om någon annan betalade, kanske, men jag skulle aldrig lägga pengar på det själv. Och så skulle det förstås få vara ett tandemhopp eftersom jag troligtvis skulle vara medvetslös.

Tycker du om att krama folk?
Inte direkt. Jag är inte så värst kramig. Nära vänner kramar jag gärna, men annars kan jag tänka mig att låta bli.

Vad är du allergisk mot?
Vissa metaller. Råkade tappa en enkrona i sängen för några år sedan och lyckades ligga på den hela natten utan att märka det. (OK, jag är uppenbarligen inte prinsessan på ärten, frågan är om jag skulle upptäcka att jag låg på en rova?) Det gav mig ett kliande sår som höll på att driva mig till vansinne i en vecka.

Har du några tvångstankar?
Räknas "stänga av spisen"? För det kollar jag två gånger innan jag går hemifrån.

söndag 12 november 2017

En fråga

Hur långt hår behöver man ha för att kunna skaffa någon form av frisyr, tro?

Jag börjar bli lite luddig på huvudet.
Än så länge är håret glest, ljusgrått och står rakt upp.
(Försökte ta en bild på övre delen av min skalle. Men jag besparar er den. Tänk: pungkula i motljus. Ingen vill se det!)

Men jag tänker ändå att det är dags att börja planera för framtiden. Kan det räcka med två centimeter, eller behöver jag mer? Tre? Fyra?

Nu tänker jag i alla fall trimma av det en sista gång så att det som växer ut kan bli någorlunda jämt.
Om jag fortfarande kommer att vara leopardprickig återstår att se.
Men jag gissar: ja.

lördag 11 november 2017

Det går bra att tacka i kommentarerna

Om det skulle råka bli mildväder söder om Vänern den närmaste månaden kan det vara min förtjänst.

Mvh
"har fått på vinterdäcken i tid"

(ok, lite kan det kanske bero på den globala uppvärmningen också, men vem vill tänka på den när det är helg.)

fredag 10 november 2017

Dagens utmaning

Att åka kollektivt till jobbet utan att skrika högt och börja veva med knytnävarna mot mina medpassagerare.
Check!

Idag var det värre än vanligt.
Någon idiot hade glömt att köpa mjölk så jag tvingades konfronteras med Göteborgs Spårvägar utan att ha fått kaffe innan. (Denna idiot borde för övrigt få stryk med en hoprullad ikea-katalog, men jag hade tydligen redan slängt den. Och dessutom skulle det säkert gjort ont. Jag gillar inte ont.)

Nu, efter ungefär fem koppar kaffe och en lunch, börjar jag känna mig vänligare inställd till mänskligheten.

Så, då är det väl snart dags att gå hem, då.

torsdag 9 november 2017

Saker jag inte orkar göra idag

Gå hem från jobbet.

Tydligen.
Jag har inte gjort något nyttigt på hela dagen, men det hindrar mig inte från att sitta kvar och fortsätta att vara helt improduktiv. Eftersom det känns så otroligt jobbigt att åka hem. För då måste jag hoppa av och handla något att äta på vägen. Vilket känns jobbigt. Så istället sitter jag här och är hungrig.

Ibland är jag så dum i huvudet att jag blir alldeles förstummad.

onsdag 8 november 2017

Saker jag ätit idag

Gröt (som smakade björnklister).
Pasta (som smakade pappkartong)
Clementin (som smakade wc-anka)

Nu ska jag gå och dricka öl.
Ska bli "spännande" att se vad den smakar.

tisdag 7 november 2017

Fäääääärdig

Så där ja!
Nu är jag klar med den här delen av behandlingen. Igår sa jag hejdå till den här lille grejen som har suttit i min arm sedan början av juli.

Den har inte känts det minsta lilla och jag har kunnat använda armen precis som vanligt. Om vi bortser från en av de saker jag gillar allra bäst då: att sänka ned den och resten av kroppen i ett badkar med varmt vatten.
Men nu har de dragit ut de 34 centimeter slang som jag har haft inne i en ven och så fort såret (som är ungefär lika stort som ett knappnålshuvud) har läkt, tänker jag tillbringa en hel kväll i badkaret. Den som tror att jag kommer att svara i telefon i övermorgon kommer att ha FEL!

Nu behöver jag inte heller komma ihåg att ta den här lilla högen tabletter vid rätt tid före behandlingen.
Det enda jag kommer att sakna med medicineringen är tisdagarna. För då är jag pigg som en jordekorre av kortisonet, samtidigt som jag knappt har en rynka och ser lite lätt solbränd ut. Ok, jag vet att det bara är en biverkning - men hey, en dag utan rynkor... Hur kan man inte gilla det?

Att få cellgift var ju lite intressant i början. Men, de senaste månaderna har det bara känts tidsödande och tråkigt. Visst, man kan läsa böcker, lyssna på poddar och småprata om man har fått en rumskamrat som är lagd åt det hållet. Men man vill ju bara att det ska bli klart så att man kan gå därifrån och göra något roligare. Så det är helt utan saknad jag vinkar adjö till droppåsar nu.


Nu har jag en månad ledig från sjukvården. Yippie för detta.

Jag är fullständigt medveten om att jag är väldigt lyckligt lottad och att många mår fruktansvärt dåligt av sin behandling. Men man kan må som jag också... Med droppande näsa och defekta smaklökar som största problem.

måndag 6 november 2017

Det ska vi fira!

I dag får jag min allra sista cellgiftsbehandling.

Egentligen borde det firas med tårta. Men just nu smakar allt jag äter hårdkokt ägg. Vilket i och för sig inte är det värsta som finns, men det är ändå en smak som fungerar rätt dåligt i kombination med hallon och jordgubbar.

Fast smörgåstårta kanske...?
Eller inte. Skaldjur smakar järnfilsspån.

Jag är inte helt säker på hur lång tid det kommer att ta för smaksinnet att repa sig. Men jag ser fram emot det.

söndag 5 november 2017

Precis vad jag behövde

Nej, jag har fortfarande aldrig kört in min bil i en biltvätt.
Det är uppenbarligen inte naturligt.

lördag 4 november 2017

Belysningsproblem

Det är väldigt lågt i tak på torpet.
Så pass lågt att man inte kan göra några glädjeskutt utan att riskera att slå sig själv medvetslös.
Som tur är har jag sällan lust att göra glädjeskutt.

Men det vore ju trevligt att se lite bättre. Framför allt nu när det uppenbarligen tänker vara mörkt ungefär 18 timmar per dygn.

Taklampor är uteslutet eftersom de skulle hamna i ansiktshöjd.
Alltså måste jag hitta något alternativ.
Vad tror ni om den här?

fredag 3 november 2017

With great makeup comes...

... tyvärr inte en great förmåga att hantera den.

Jag var på sminkkurs på sjukhuset för ett par veckor sedan. Inte för att jag var så våldsamt intresserad av att lära mig hur man sminkar sig. Jag har liksom gett upp drömmarna om att det finns någon magisk metod som ger mitt runda ansikte någon form av kindben. Men, man skulle få en hel necessär full med smink.

Och att man fick!


Jäklar vad mycket saker. Min gamla skräpiga sminkväska som mest innehöll trasiga svampar och uttorkade produkter från Apoteket och H&M, rodnade och makade in bakom toaletten för att gömma sig. Nu skulle det sminkas minsann. Efter alla konstens regler.

Om jag bara hade kommit ihåg dem...

Jag är inte så värst skärpt på morgonen. Hittills har jag blandat ihop ögoncreme och concealer, försökt sminka av mig med dagcreme och varit nära att använda en läppenna som kajal.

Och i morse fick jag plötsligt björnbuse-ögonbryn eftersom jag råkat ta eyeliner istället för ögonbrynspennan när jag skulle rita ett par ögonbryn på den ungefärliga plats jag brukar ha sådana.

Eyeliner sitter fantastiskt bra.
Det var väl synd.

torsdag 2 november 2017

Gungor och hårkaruseller

Det här med att inte ha något hår har både för- och nackdelar. Mina kostnader för schampo, balsam och inpackningar har sjunkit till noll. Fast det är ju lite kallt, förstås.

Annat festligt är att man får en chans att testa en helt brasiliansk intimfrisyr utan att varken betala eller utsätta känsliga kroppsdelar för varmt vax.

Raka benen behöver man inte heller göra. Det behöver man förstås aldrig om man inte vill, men nu är det helt onödigt.

Att inte ha några hårstrån i näsan verkade ju till att börja med bara vara positivt. Så klart. Det gör ju sviiinont att rycka sådana med pincett eftersom de tydligen har rötter som är direkt förbundna med tårkanalerna.
Sedan är de ju inte direkt snygga heller.
Men tydligen gör de någon form av nytta.
Utan näshår blir slemhinnorna irriterade vilket betyder att näsan rinner hela tiden. På ett lagom festligt sätt.

Så de pengar jag sparar in på balsam verkar jag nu vara tvungen att lägga på pappersnäsdukar.
Nu hoppas jag att håret i näsan kommer tillbaka innan jag måste börja tvätta håret igen. Annars kommer det här att bli dyrt.

onsdag 1 november 2017

Jaha, det här börjar ju bra

I dag fick jag en ny mobil.
Eller, fick och fick, företaget har ju betalat för den. Och eftersom jag äger halva företaget har jag väl på något sätt, om än mycket ovilligt, själv utsatt mig för detta obehag.

Jag vill inte ha någon ny telefon. Och om jag nu ska ha det, så vill jag att den ska fungera på samma sätt som tidigare.
Det gör den inte.
Verkligen inte!

Min älskade blogger-app är borta.
Jag har tvingats hitta på nya lösenord, som det är meningen att jag ska komma ihåg.
Alla mina bilder befinner sig i något slags moln.
Och min telefon känner igen mitt finger, vilket jag tycker känns väldigt skumt.


Och som inte detta vore nog, så har Lantliv 506 idéer för hur jag ska få en underbar jul.
Som om jag inte var tillräckligt stressad.

Det här med att blogga varje dag känns redan som en dålig idé.

tisdag 31 oktober 2017

NaBloWriMo

Nej, jag tänker inte ge mig på NaNoWriMo igen.
Att skriva en roman på en månad är en galen idé och med tanke på hur fantastiskt tveksamt mitt förra försök blev så är jag bara lagom sugen på det. Även om det var lite roligt.

Men blogga borde jag väl orka med i november?
Visst?
Då bestämmer vi det.
Minst en blogg om dagen under november.

Jag misstänker redan att det kommer att bli roligare för mig än för er.
Pilutta er!

lördag 28 oktober 2017

Uppe med Fråga doktorn-reprisen

När man har slagits med snooze-knappen hela veckan och använt sina sista skälvande krafter till att släpa sig till jobbet vid 10-tiden, så känns det ju lite onödigt att vakna pigg som en utter klockan 5.30 när det väl är lördag. 

Man skulle nästan kunna tro att jag är arbetsskygg. 
(Nästan? Verkligen? Är inte det helt uppenbart?)

Nåja, nu ska jag dricka kaffe och kura i soffan tills det är dags att sätta igång med dagens spännande aktiviteter. 

Ur led är tiden. Och då har jag inte ens ställt om klockan till normaltid ännu.