Tjockisen läser

måndag 16 oktober 2017

Det finns värre saker än kokos

Idag var det någon som forslade fisklådor i frigolit på spårvagnen.

Det borde man inte få göra oavsett månad, känner jag nu.

Uppdatering: använda fisklådor. 

söndag 15 oktober 2017

Gör de fler?

Något säger mig att jag borde gallrat lite i landet i somras. 
Mina morötter verkar haft det lite trångt. 
Eller så är de kära?
Kan man hoppas på minimorötter, tro?

fredag 13 oktober 2017

Jag behöver serietips

Nu har jag precis sett klart på Broadchurch och har drabbats av lite abstinens. Jag vill ha mer långsam engelsk krim. The fall har jag redan sett. Så vad ska jag se på nu?
Några tips?

Just det, jag har bara Netflix. Och med tanke på hur lång tid det verkar ta för försäkringskassan att betala ut pengar till mig lär jag inte investera i fler kanaler den närmaste tiden. 
Ok, det sista är kanske delvis mitt fel. Om man inte har ändrat inkomst sedan 1990, pga frisk, och sedan väntar tre månader in på sin sjukskrivning med att begära ersättning blir det tydligen lite krångligt. 

Prokrastinering. Himla synd att jag är så bra på det. 

torsdag 12 oktober 2017

Lucky me

Min boklycka bara fortsätter. 
När jag lämnade tillbaka de bra böckerna jag hade lånat, så fanns den här boken inne. 
Och den kommer förstås också vara bra. 

Nu börjar jag dock oroa mig lite för att all denna tur ska straffa sig på något vis.  Kommer jag att hamna på en öde ö med bara skådespelarmemoarer och romanceböcker att läsa? Eller tvingas att läsa affärstidningar?
The horror. 

Jag är visserligen inte riktigt klar över vilken typ av händelseförlopp som skulle kunna leda till något av ovanstående mardrömsscenarion, men det känns ändå lite läskigt. Kanske borde jag ändå läsa Dan Browns senaste, bara för att gardera mig?

I love the smell of napalm in the morning

Nej, det gör jag nog inte.

Men fan vet om jag ändå inte skulle föredra det, framför att sitta bredvid någon som luktar kokos i kollektivtrafiken.

Kokos? I oktober?
Det är bara fel!

onsdag 11 oktober 2017

Jag är inne i ett stim

Jag tog en sväng till biblioteket förra veckan och lånade ett gäng böcker. Hittills har alla varit bra.
Detta är så ovanligt att jag för ett nästan började misstänka att min hjärna förvandlats till fetvadd. Men några minuters läsning av en svensk deckare (av en författare som jag inte tänker namnge eftersom folk uppenbarligen googlar sig själva hela tiden) bevisade att min hjärna inte har börjat uppfatta alla skrivna ord som bra. Den var lika kass som sist.

Nu har jag börjat på en fjärde bok. Och den är också bra.
Bästa stimmet ju.

tisdag 10 oktober 2017

Bra grej, ändå

Jag har fan inte haft en dålig hårdag sedan i juli.

Och min pincett ligger helt oanvänd i badrumsskåpet eftersom det inte dykt upp ett enda oönskat hårstrå någonstans.

Hur många kan skryta med det?

lördag 7 oktober 2017

Inte mina stoltaste ögonblick

Jag är inte det minsta hypokondrisk. Det har jag i alla fall gått omkring och trott i en väldig massa år. 
Men nu börjar jag undra. 

En biverkning som man ska vara uppmärksam på när man får vissa typer av cellgift är om det pirrar i händer och fötter. Då måste medicineringen ändras annars riskerar man att få permanenta nervskador. 

Så det kanske inte helt konstigt att jag fick lite halvpanik när fingertopparna börjar svida som om jag bränt dem. Eller att jag blev orolig när jag tittar ner på mina händer och upptäcker att mina nagelband plötsligt är mörkblå. 

Vad som är lite konstigare är att jag båda gångerna uppenbarligen lyckades glömma vad jag gjort alldeles innan. Som att rensa chilifrukter. Eller att jag rengjort tonerspillpatronen på jobbets färgskrivare. 

Nåja, jag hann hejda mig själv innan jag ringde sjukvårdsupplysningen i alla fall. 
Alltid något. 

tisdag 3 oktober 2017

Nytt rekord

Jag kom hem från bokmässan med bara två böcker. 

Nu skulle jag ju gärna vilja påstå att detta är ett bevis på att jag har karaktär. Men det skulle tyvärr inte vara med sanningen överensstämmande. 

Istället gick jag hela tiden vilse, glömde monternummer, kunde inte komma ihåg vilka förlag olika författare låg på och kunde inte för mitt liv fokusera på något annat än att inte vandra rätt in i folk. 

Bokmässan är utmattande i vanliga fall. På cellgift var den helt enkelt lite för mycket. 

Jag hittade aldrig boken jag verkligen ville köpa. Men Alex Marwood var hur bra som helst och en odlingsbok är ju aldrig fel. Nästa år... då minsann. 

fredag 29 september 2017

Så många tygpåsar - så lite tid

Bokmässan är i stan.
Min plan är att köpa en bok.
En.
Inte fler.

Det kan gå. Jag har hört talas om människor som klarar att äta en chilinöt eller ett enda chips. Jag har visserligen aldrig träffat någon, men jag kan inte utesluta att de finns.
De bor antagligen i samman kommun som snömannen.

onsdag 13 september 2017

Sist på bowlen

Kolla!
Jag har lagt min mat i en skål.
Det skrivs hela böcker om sådant. Jag har inte riktigt fattat vitsen, men någonstans gissar jag att det hänger samman med något slags hälsotrend.
Eller så handlar det kanske om att många maträtter gör sig bättre på bild om man lägger den i en skål istället för på en platt tallrik där såsen flyter ut och ser oaptitlig ut? Jag misstänker att #korvstroganoff inte är topp tio på instagram.

Nå, när jag nu har uppmärksammat det kan vi alla lugnt räkna med att trenden redan är långt förbi sin peak och att det snart kommer något nytt och festligt att skriva kokböcker om.
Jag hoppas bacon!

onsdag 6 september 2017

Nagelbitande spänning

Nu är jag klar med den första omgången cellgift, så igår var det dags att träffa läkaren för att få information om den behandling jag ska få de kommande två månaderna.

Det var... spännande, kan vi väl säga.

Tydligen ska man inte alls må illa av det cellgift jag ska få i fortsättningen.
Däremot kan man få fula tånaglar.
(Ok, man kan få en del andra trista biverkningar också, men dem kan vi strunta i nu.)

Men ändå. Fula tånaglar?
Jag försöker föreställa mig hur mina tånaglar skulle kunna bli fulare än vad de är idag - men min fantasi räcker inte till. Flera av dem ser över huvud taget inte ut som naglar längre efter att jag för några år sedan gjorde misstaget att jogga en mil i lite för trånga skor.

Så, fulare alltså? Då antar jag att de kommer att ramla av och ersättas av små babianarslen i miniatyrformat, eller kanske något som liknar de grönluddiga matrester av oklart ursprung som jag ibland hittar långt inne i kylskåpet, bakom burken med röd currypasta?

Jag är faktiskt ganska nöjd med att sandalsäsongen är över.

lördag 2 september 2017

Ösregn

Det har spöregnat ungefär hela dagen. 
Alltså finns det nästan inget annat att göra än att sitta under en filt i sitt soffhörn och läsa böcker och titta på Finnkampen.

Om det inte hade regnat hade jag naturligtvis gjort en massa duktiga grejer. Tvättat fönster, rensat ogräs, grävt potatisland, sågat ved, ansat rosenbuskar, fixat i växthuset och säkert något mer. 
Men nu GÅR det ju inte. 

Mmmm... regn. Bra grej ibland.  

torsdag 31 augusti 2017

Dags att uppdatera höstgarderoben

Var i hela fridens namn hittar man en snygg keps?
Eftersom jag inte trivs i min peruk (känns ungefär som att gå omkring i en pälsmössa som sticks lite) har folk i min omgivning helt enkelt fått vänja sig vid att jag är skallig. De bryr sig naturligtvis inte det minsta eftersom de precis som alla andra mest går omkring och funderar på hur de själva uppfattas. Som man ju gör.

Men.
Det är fan kallt att vara utomhus utan ett hår på huvudet.
Alltså behöver jag någon form av huvudbonad.

Detta känns extra bittert för en människa som hela sitt liv hatat att ha något, what so ever, på huvudet. Från den blåa stickade mössa med renar och stor tofs som jag knölade ned i skolväskan i samma ögonblick som min mamma inte längre kunde se mig från fönstret till studentmössan där jag inte ville ha några autografer eftersom jag visste att jag skulle slänga den - mössor och hattar är inte min grej!

Men, nu måste jag alltså ha det. Och det enda som jag står ut med att ha på huvudet är keps. Problemet är att jag bara har tre stycken.
En blå som börjar bli direkt stötande sliten.
En reklamkeps från Statoil. (Oklart varför)
En brun reklamkeps från typ Bennys Bil i random småstad (fullständigt oförklarligt varför den fanns i en byrålåda. Jag har aldrig varit i staden och jag känner inte en enda Benny.)

Så, var hittar man en snygg keps?
Någon som vet?
Säg inte Biltema!

Naturligtvis skulle hela min garderob behöva uppdateras. Den ser ut som om 90-talet fortfarande var alive and kicking. Men det viktigaste först.


onsdag 30 augusti 2017

Den var ny

Idag möttes jag av en ny tjej bakom baren på den sunkiga pub jag där då och då brukar hänga med en gammal jobbarkompis. 
Jag misstänker att det var hennes första dag. 
Först förstod hon inte min beställning eftersom jag gjorde den på svenska. Tyvärr förstod hon den inte heller på engelska så en annan bartendern fick hjälpa henne att plocka fram den öl jag ville ha ur kylen. Sådant kan ju hända. Det var inte någon av de allra vanligaste ölen jag beställde. Att hon inte heller visste vilket slags glas hon skulle plocka fram var väl inte heller så konstigt. 
Och att hennes kollega sedan var tvungen att påminna henne om att hon skulle öppna ölen åt mig kan ju ha berott på stress. Men när hon sedan står där och förvirrat tittar på glaset och den nu öppnade ölflaskan och frågar mig om jag vill ha is, då kände jag att hon nog inte riktigt var rätt person på rätt plats. 

Hon fick inte jättemycket dricks faktiskt. 

söndag 27 augusti 2017

Jag har fått en present

Det är skönt att ha vänner som förstår en. 

fredag 25 augusti 2017

Jag gillar fan inte ironi

När man hela sitt liv hävdat att man inte gillar leopardmönstrat är det ju lagom roligt att trimma av sig håret och upptäcka att man ser ut så här.

Det var något av en överraskning, kan vi väl säga.
Jag har uppenbarligen inte sett min naturliga hårfärg på 25 år.

onsdag 23 augusti 2017

Himla trist biverkning

När jag nu ändå är i gång och gnäller...

Allt jag äter smakar ROBOTRÖV!


Eller, tja, metall.

Jag hoppas att den här biverkningen kommer att gå över snabbt. För hur äckligt allt än smakar måste jag ändå äta något åtminstone varannan timme annars mår jag illa.

Jag tycker faktiskt lite synd om mig precis nu.

tisdag 22 augusti 2017

Lite mer gnäll

Trots att jag skrev den sura listan förra veckan känner jag mig inte färdig med gnällandet. Det finns ju så mycket jag inte gillar.

Smak: vanilj. Funkar visserligen i glass och vaniljsås, men är vidrig i yoghurt, tveksam som bullfyllning och äcklig i mat. 

Doft: vanilj igen. Har en gång åkt i en bil där det hängde en wonderbaum med vaniljdoft. Har aldrig blivit så åksjuk i hela mitt liv. Skulle hellre åka med en öppnad surströmmingsburk. 

Film: Tulpanfeber. Den går på bio nu och SF rekommenderar den. Det borde de inte göra. Löjlig romantik, fånig intrig, figurer som man bara hatade och "oväntade" händelser som man kunde se på mils avstånd. Dessutom handlade den nästan ingenting om själva tulpanbubblan som ruinerade massa människor. Ok, nu är jag kanske osunt intresserad av tulpaner. Men ändå. 

Bok: Slaktaren i Highgate av Tony Parsons. Detta är i och för sig lite orättvist mot Tony, eftersom boken inte är så värst mycket sämre än andra dåliga deckare. Men jag tog med mig den till sjukhuset igår när jag skulle få min tredje cellgiftsbehandling eftersom den bok jag faktiskt läser just nu är så himla stor och tung. Alltså fick det bli slaktarboken. Hinner inte mer än öppna den förrän jag börjar känna igen mordscenen. Jaha, jag har väl börjat på den och sedan lagt den ifrån mig? Nej inte det heller. Jag har ju för fan läst boken och tyckt att den var kass för en månad sedan!! Nu skulle det möjligtvis kunna bero på att min hjärna inte går på högvarv just nu, bristande koncentrationsförmåga är en vanlig biverkning. Men jag tror ändå att det är Tony som är boven i detta drama. Skäms! Så förglömliga böcker borde man fan inte få skriva. 

Kroppslig funktion: fotsvett! Jävlar vad många skor jag har svettats sönder. Nu för tiden köper jag i stort sett bara svinbilliga sommarskor och slänger dem när de blir ofräscha. Miljövänligt? Knappast. Men vänligt mot min inomhusmiljö? Absolut. 

Tv-program: Outsiders. Nu kommer det visst en ny omgång. Nej. Nej. Nej. Det är inte nödvändigt att visa alla på tv. Det är bara spekulativt. Det går förstås att skildra människor med ovanliga läggningar, udda intressen och sällsynta hobbies med hjärta och värme så att det blir bra teve. Men Outsiders... nej. Bara nej. 

Folk: människor som känner att de måste berätta för mig hur fruktansvärt dåligt de själva eller någon annan mått under sin cellgiftsbehandling. Jag gissar att det är motsvarigheten till att dra hemska förlossningshistorier för gravida. Kan vi sluta med det tro? Det hjälper faktiskt inte ett dugg. 

Svamp: karljohansvamp. Jag fattar bara inte grejen. Alla andra svampar jag lagar blir goda, men inte dessa soppar. De blir slemmiga, smaklösa och konstiga. Men skam den som ger sig. Nu ska jag göra ett nytt försök eftersom jag hittade ett gäng i helgen. 

måndag 14 augusti 2017

Sura listan

Ok, nu känner jag att jag har varit tillräcklig positiv för ett tag. Vill ju inte gärna förvandlas till Pollyanna här. Så då är det ju alldeles perfekt att sno en lista av UnderbaraClara och gnälla loss över saker jag inte gillar.

Det obehagligaste jag vet: Att ha älgflugor på huden, under kläderna eller (allra värst) i håret. Dessa äckliga krälande flugor är nästan omöjliga att slå ihjäl. Man får skrapa av dem med naglarna. Och så bits de och ger äckliga kliande sår. Att de påminner om spindlar gör inte saken det minsta lilla bättre.

Absolut inte min killtyp: Persbrandt. Begåvade män med diverse problem, som tycks bli förlåtna hur svinigt de än beter sig för att de är plågade konstnärssjälar. Herregud, vad jag inte orkar med sådant.

Äckligaste mat jag vet: Det otäckaste jag någonsin försökt äta är kall avokadosoppa med räkor. Vilket troligtvis beror på att jag hatar avokado. Konsistensen är slemmig och det smakar härsket fett. Världens värsta grönsak!

Blir arg på: Människor som pratar med mat i munnen. Det låtsas jag förstås inte om eftersom jag är en någorlunda väluppfostrad människa. Men inombords skriker jag Sluta prata! Stäng munnen! Svälj!
I jämförelse med alla idioter som verkligen beter sig illa är detta naturligtvis en bagatell. Det är betydligt värre att vara rasistisk, sexistisk och allmänt dum i huvudet än att ha dåligt bordsskick. Men det är inte lika kul att gnälla om.

Sämsta bok jag läst: Troligtvis något av Clive Cussler. Inte nog med att intrigerna är tillkrånglade och att huvudpersonerna listar ut otroliga historiska händelser utifrån rena fantasier, de kvinnor som är med ägnar dessutom orimligt mycket tid åt att kasta med håret. Det räcker aldrig med att de är några av världens främsta experter på yada-yada-något- historiskt. Nej, de måste naturligtvis även vara snygga och kasta med håret. För det är tydligen sådant som kvinnor ägnar sig åt.

Något som får mig att byta radiokanal: Vanliga människor som ringer in och tycker idiotiska saker. Jag kan inte lyssna på sådant, för då tappar jag tron på mänskligheten.

Sist jag ville ta till knytnävarna: Nu har jag ju temperament som en sengångare, så det händer verkligen inte ofta att jag blir arg på det viset. Men när folk riskerar mitt och andras liv ute i trafiken eftersom de absolut inte kan vänta 300 meter med att köra om, eller kör alldeles för fort och skryter om det, eller kör bil trots att de har druckit… då får jag lust att leta upp dem och ge dem stryk med en knippe startkablar.

Sämsta serie jag nyligen sett: Morden i Midsomer. Fast jag älskar den! Mördaren är alltid någon som knappt är med i några scener alls och som verkar fullständigt oskyldig. Folk mördas på de mest absurda och löjliga sätt (fallande skåp som mordvapen är nog min favorit) och alla verkar orimligt intresserade av sådant som kaninuppfödning, lokala historiesällskap och pajtävlingar. Det är så kasst, men så underbart.

Fulaste plagget jag vet: Singoallablusar och tröjor som ska ramla ned över axlarna. Det är fan inte många som är snygga i det. Jag är absolut inte en av dem. Platåstövlar ligger också högt på listan. Fult, klumpigt och skrämmande. Jag är alltid rädd att människor ska ramla och bryta något när de stapplar fram i sådana.

Äckligaste drycken: Äggtoddy. Både med och utan sprit. Jag får kväljningar bara jag tänker på att dricka rå äggula med socker. Hur kan det ens vara tillåtet?

Sämsta karaktären i en film eller TV-serie: Hulken. Jaha, du blir stor, grön och dum, gång på gång, på gång, på gång… Det var inte roligt ens första gången.

Det skriker jag när jag blir arg: Helvetes satans jäääävlar.

lördag 12 augusti 2017

Bra grej ändå

En amerikansk bekant i samma ålder som jag har också fått bröstcancer. Lyckosamt nog arbetar hon på ett av landets bästa cancersjukhus. Hon har ett bra jobb och sjukförsäkring via sitt arbete. 

Men. När hon hade hunnit lika långt i sin behandling som jag har gjort nu (inte så värst långt) hade hon och hennes familj redan tvingats lägga ut 15.000 dollar. 
Fatta vad mycket pengar!

När jag hade betalat 1.100 kronor fick jag frikort. (Vad kan det vara i dollar? 135 kanske.) Jag har inte brytt mig om att nämna detta för henne. Det känns inte snällt. De fick yrsel och blodtrycksfall redan när de förstod att det faktiskt var sant att universitetsutbildning var gratis i Sverige. Man behöver ju inte gnugga in det. 

Det där med att betala skatt är inte bara dumt. Fast jag kommer fan aldrig att gilla att deklarera. 

torsdag 10 augusti 2017

Halva familjen Addams

Här hänger min peruk och ser ut som Kusin Itt.
Själv ser jag ut som Onkel Fester. (Hade hoppats på en ung Sinead O'Connor, men vad fan. Jag ser ut som en tv-kändis i alla fall. Alltid något.)

Om jag bara kunde förmå min kollega att färga håret svart och börja använda tajta svarta fodralklänningar så skulle vi ha början till en kul halloweenfest här på kontoret.

tisdag 8 augusti 2017

Men alltså, på allvar?

Även människor som troligtvis får betalt för att skriva har alltså börjat uttrycka sig så här?

Är det jag som har missat något? Finns det någon överenskommelse om att bannlysa orden sin, sitt och sina? När kom den? Har kungen bestämt detta? I så fall tycker jag att kungen har fel.

lördag 5 augusti 2017

Viktigt tips!

Har du någon gång stått framför spegeln och funderat på hur du skulle se ut om du tog en sax och klippte dig lite så där spontant?

På film brukar det ju bli skitsnyggt. (Ex. Bourne identity) Jagade tjejer klipper och färgar håret på bensinmackstoaletter stup i kvarten. Under dödshot. Och lyckas sedan ta sig därifrån med en fräck kort frisyr som dessutom passar dem. 
Alltså, jag fattar ju att det är trickfilmat. Jag kan knappt ta mig ut från en bensinmackstoalett utan att ha fått mystiska fläckar på kläderna eller toapapper som fastnat på skon. Utan dödshot. 
Men man undrar ju, som sagt, hur det skulle bli om man försökte. 

Om du också undrat kan jag avslöja den bittra sanningen: det blir fan inte bra. 

Jag hann testa lång lugg, kort lugg, uppklippt, bröderna Lejonhjärta-frisyr och allmänt rufs innan håret tog slut. 

Efter detta grundliga test känner jag att har torrt på fötterna när jag varnar för denna metod. 

Spontanklippning med kökssax får en överkryssad flaska mjällschampo i betyg. 

torsdag 3 augusti 2017

Saker jag går omkring och retar mig på

Att unga människor helt verkar ha slutat använda orden sina, sin och sitt. 
Jag får lust att skrika lite varje gång jag hör meningar som "Lina gick in i hennes rum" när Lina uppenbarligen gick in i sitt eget rum inte någon annans. Eller "de gick hem och pratade med deras mammor" när det ska vara sina mammor de pratar med. Eftersom jag hör det i radio, poddar och tv varje dag antar jag att det är språket som håller på att förändras, men jag får fan tyfus i öronen av att höra det. 

Guldbrevs tv-reklam där de sjunger att de betalar bättre än aldrig förr. Vilket kan vara ett smart knep, för om de hade sjungit nånsin, hade jag aldrig lagt märke till det och inte vetat att det fanns något som heter Guldbrev. Hatar att inte veta om de är smarta eller idioter. 

Att jag inte får bada. Jag brukar inte bada särskilt ofta på somrarna eftersom jag tycker att det är så orimligt tråkigt att vara på stränder och badplatser. Men nu när jag inte får, drabbas jag förstås av en gräslig längtan efter att på hoppa i havet eller simma omkring i en mörk stilla sjö med alldeles mjukt vatten. För i min fantasi finns just nu tydligen inte dyiga bottnar, maneter, alger, vassa snäckskal, iskallt vatten eller högljudda tyskar - vilket annars brukar vara vad jag förknippar med sommarbad. 
Nästa sommar ska jag fan bada!

Det skulle möjligtvis kunna vara så att ett visst illamående har gjort mig lite extra grinig. För jag skulle lätt kunna göra den här listan betydligt längre. Men nu måste jag sätta lite fart. 
Jo. Det stör mig också. 

tisdag 1 augusti 2017

Tråkigt tio gånger om dagen

Visste ni (jo, somliga av er vet förstås, men jag hade verkligen ingen aning) att när man får cellgifter så blir toabesöken till och med tråkigare än vanligt?
Man ska sitta ner och kissa. Ok, inga problem jag har aldrig testat någon annan metod. Men sedan...
Man ska stänga locket och spola. Två gånger!!!
Fatta hur tråkigt det är att stå och lyssna på bruset av vatten som oändligt långsamt fyller toatanken så att man kan spola igen!
På jobbet tar detta cirka fyra evigheter. 
Och det blir inte det minsta bättre av att jag numera tycks behöva kissa dubbelt så ofta. 

Men annars mår jag bra. Ni då?

söndag 23 juli 2017

Och där sprack det

Min miljövänlighet har uppenbarligen sina gränser. 
En av dem går vid flygmyror inomhus. 
Nu luktar det Radar i hela huset. 

Det finns säkert något betydligt mer miljövänligt sätt att bli av med plötsliga invasioner av flygande myror - jag gissar bikarbonat. Alla husmorsknep verkar innehålla bikarbonat. 
Men det skiter jag faktiskt i. 
Ibland måste man faktiskt spraya. Visst?

lördag 22 juli 2017

Dagens skörd

Märks det att jag bara har tillräckligt mycket vatten för att vattna i växthuset, inte trädgårdslandet?

Nåja, jag är väldigt självförsörjande på gurka i alla fall. 

fredag 21 juli 2017

Drama Queen

Idag funderade jag seriöst på att slita mitt hår över den dåliga servicen på byggmax. 
Jag tror att jag hade kunnat göra intryck. 

Men sedan skärpte de till sig och var trevliga, så jag lät bli. 

torsdag 20 juli 2017

Obesvarad kärlek

Jag är något av en naturmulle. Åtminstone i teorin. Jag oroar mig för plast i haven, utrotning av djur, övergödning av sjöar... you name it. 

Så, när jag läste om att man kunde vara lite snäll mot humlor, bin och andra nyttiga djur genom att anlägga en äng med blommor kändes det som helt rätt grej. Jag har ju redan en äng!

Teorin är att man ska utarma jorden genom att avverka gräset och ta bort det. Då får klassiska svenska sommarblommor en chans att komma tillbaka till glädje för humlor och hugade bukettplockare. 

Det är alltså teorin. I verkligheten däremot...
Den här biten äng har jag kämpat med i två år. Tagit ned gräset, krattat ihop det, komposterat och förväntansfullt spanat efter spirande ängsblommor. 

Den här biten äng har jag lämnat åt sitt öde. 
Va fan?

Naturen verkar helt enkelt inte gilla mig lika mycket som jag gillar den. 
Är inte det lite sorgligt?


fredag 14 juli 2017

Mysko grej

Den där sprutan jag gav mig själv i magen innehöll något medel som skulle stimulera ryggmärgen att producera fler vita blodkroppar. 
När det väl satte igång kunde det hända att jag fick ont i ryggen. 

Jag misstänker att det har satt igång nu. 
Heja ryggmärgen!!

Det larviga är att det inte känns ett dugg om jag står, går, rensar ogräs eller gräver. Men så fort jag sätter mig ner är det rätt rejält obehagligt. 

Såå... jag antar att det här är ett utmärkt tillfälle att gräva ett nytt potatisland. 

torsdag 13 juli 2017

Renliga, jo tjena

Att äga en svart bil blir ju inte precis roligare av att grannkatten betraktar den som en del av reviret som bör patrulleras dagligen. 
Varje dag hoppar hon upp på motorhuven, promenerar upp för vindrutan, sitter en stund på taket och traskar slutligen ner via bagageluckan. 
Dock misstänker jag att hon inleder proceduren med att hoppa jämfota i en lerpöl först. Det är inte rimligt att ha SÅ smutsiga tassar annars. 
Jag funderar allvarligt på att skaffa hund. 

onsdag 12 juli 2017

Fear factor Skaraborg

Vad jag önskar att jag aldrig sett människor äta iglar, road kill, inälvor och mask på teve. 
Det är fan omöjligt att få i sig uppblötta katrinplommon utan att tänka på fear factor. 
Det är över huvud taget nästan omöjligt att få i sig blöta katrinplommon. Men det är vad vården rekommenderar. 
Nej, jag vill inte prata om det. 

tisdag 11 juli 2017

Fel, fel, fel

Svampen har kommit. Det har de minsann sagt på morgonteve två dagar i rad. Vilket har illustrerats med hurtfriska människor i förnuftiga kläder och korgar fulla med kantareller och soppar. 
Så idag gick jag ut i skogen. 

Uppenbarligen är det inte samma skog. 
Det enda som kommit i min skog var kottar, pinnar och stenar. 

Nu är jag grinig och har barr i strumporna. Jävla teve. Om det inte varit så dålig mottagning här hade jag ringt klagomuren. 

måndag 10 juli 2017

Saker jag önskar att jag tänkt på innan

Människor som inte gillar att tvätta sin bil borde verkligen inte köpa en svart bil. 
Allt syns ju!

Det verkar som om jag kommer att vara tvungen att ta tag i min rädsla för biltvättar. Eller sälja den jag precis köpt och hitta en annan med mer lämplig färg. Typ smutsbrun. 
Ok, det där sista kommer inte att hända om jag inte råkade vinna på lotto i helgen. 
Mer troligt är att jag snart kommer att ha en smutsbrun bil av helt naturliga orsaker. 
Suck!


söndag 9 juli 2017

Semester

Igår mådde jag så bra att jag stack till landet. 

Sprutan var en baggis. Jag åsamkar mig dagligen betydligt större smärta genom att gå in i skrivbord, sparka på stolar och tappa saker på mina fötter. 

Nu känns det som semester! Åtminstone om vi bortser från den där smaken av härsket smör som jag tycks ha i munnen mest hela tiden. 
Men den försvinner när jag äter. 
Så jag misstänker att viktminskning inte kommer att bli något omedelbart problem. 

fredag 7 juli 2017

Hittills odramatiskt

Första behandlingen avklarad. Bara elva kvar. 

Jag var lite orolig för illamående, men hittills verkar tabletterna ta bort allt. 
Direkt efteråt mådde jag så bra att jag passade på att gå en timme på stan och fixa lite praktiska ärenden. 

Festligt fakta: när man får en rejäl dos kortison kan somliga personer känna stickningar i underlivet. En uppenbart somlig person kan meddela att det kändes som att sätta sig på en vass hårborste utan att ha underbyxor på sig. (Detta är dock något av en gissning. Jag har nästan alltid trosor på mig och har mig veterligen aldrig lyckats sätta mig på en hårborste. Däremot på en varm locktång, men det är en helt annan historia.) Dock klingade känslan av efter tjugo sekunder eller så. 

I morgon ska jag ta en spruta i magen på mig själv. 
Nya upplevelser varje dag, visserligen. Men ändå inte riktigt någon drömsemester. 

Idel nya upplevelser

Igår provade jag peruk. Frisören tryckte att jag skulle byta hårfärg, så nu kommer jag att bli lite ljusare. Och få lite längre hår. Rötterna skulle de dock färga in lite mörkare så att det såg naturligt ut. 
Ha! Om det är naturligt vi är ute efter så skulle de behöva färga rötterna grå. 
Men vem vill bara så naturlig? 

Nu ska jag strax gå in och få min första cellgiftsbehandling. Håll gärna en tumme för mig. 

torsdag 6 juli 2017

Kan vi prata lite om bilar?

Hur mycket känslor är det egentligen rimligt att ha för en tjugo år gammal bil som bär tydliga spår av att ha fraktat ved, gödsel, jord, virke och hemsnickrade möbler? En bil där inredningen dessutom skvallrar om att någon (fråga inte) har ätit ungefär 200 wienerbröd i den?

Mycket känslor, va?
Visst är det normalt att klappa på en gammal bil och ha svårt att skiljas från den?

Jag brukar hävda att saker inte är så viktiga för mig. 
Det var tydligen inte riktigt sant. 

onsdag 5 juli 2017

Dagens skörd

Jaha, nu är det alltså dags att börja fundera över hur mycket grönsaker man faktiskt kan äta. 
Igen. 
Synd ändå att jag verkar tycka att det är roligare att odla grönsaker än att äta dem. 

Idag har jag även fått en kateter i armen. Men eftersom gurkorna är snyggare på bild visar jag dem istället. 

Nu får jag inte bada förrän i december  typ. Himla tur att jag gillar vinterbad. 

Uppdaterat. Citronen har jag inte odlat. Den bara ligger där och ser lite snygg ut. Och kanske för att påminna mig om att jag funderat på att köpa ett citronträd. 

tisdag 4 juli 2017

Men vem är jag?

Idag gick jag upp klockan halv sex. Hittills har jag inte lyckats ligga kvar i sängen till senare än sju en enda dag. 
Orimligt ju. 
Om det inte rättar till sig snart så är det bara att virka sig en foliehatt. 
Jag misstänker strålning från ufon eller isländsk underrättelsetjänst. 
(Hur trött är det inte att misstänka ryssarna, jag försöker variera paranoian här. )

För övrigt är jag på landet och planerar att skörda årets första gurka idag. 

lördag 1 juli 2017

Svårt att varva ner

Nu har jag varit uppe i två timmar och börjar bli seriöst uttråkad. 
Att vakna halv fem första dagen på semestern är bara fel. Dåligt beslut där, kroppen. 

Nu är jag så rastlös att jag funderar på att tvätta fönster. Vilket onekligen behövs, men ändå? Det är väl inte så här det ska kännas att ha semester?
Va?

torsdag 29 juni 2017

Saker jag glömt att gnälla över

I morgon klockan 17.00 börjar min semester.
Fast egentligen skulle den börjat förra torsdagen.
Men jag hade för mycket att göra, så istället för att lalla runt på landet och glo på min potatis har jag jobbat till nio varenda kväll den här veckan.

Fatta att jag inte har gnällt över detta!
Vem är jag?

Fast å andra sidan har jag precis blivit sjukskriven till november.
Ha! Som om jag skulle ha tid med det.

tisdag 27 juni 2017

Men ååååååååh...

I morgon skulle jag till läkaren för att... tja... ta prover kanske. Eller ha någon slags genomgång och förklaring av cellgiftsbehandlingen. Få recept på peruk? Eller något annat. Syftet var ganska oklart. Allt jag visste var att jag skulle fylla i en hälsodeklaration. Igen, eftersom onkologerna tydligen inte litar på de papper jag redan fyllt i till kirurgerna innan operationen. Och infinna mig, förstås. Det skulle jag också göra.

Men nu är det inställt.
På grund av sjukdom.
Så ironiskt.

Nåja.
Jag har i alla fall hittat en bil som jag nog vill köpa.
En svart. Som luktar helt ok.
Det sista är dock något av en gissning. Mitt luktsinne är verkligen inte vad det borde vara sedan jag var förkyld senast. Idag blev jag slickad i ansiktet av en gammal boxer med tandproblem och jag kände ingenting. Med andra ord kan någon ha dött i bilen och ligga kvar utan att jag märker det. Eller, tja. Till slut borde jag ju hitta personen.

Nu håller vi tummarna för att den inte blir såld förrän jag har bestämt mig.
OK?


fredag 23 juni 2017

Potatisrapport

Ok, de är inte stora. Men de var goda!

Och jag hann äta innan regnet kom. 
Vilken chock!
Att rådjuren ätit upp jordgubbarna får man väl stå ut med. De ska väl också ha något gott. (Nej, så känner jag egentligen inte. En del av mig vill göra stek och rådjurssadel av dem allihop. Men jag försöker ha en positiv attityd här, så låtsas gärna att ni tror mig.)

Glad midsommar!

torsdag 22 juni 2017

Ok, nu väntar jag bara på ösregnet

Bil fixad!
Jag kan åka till landet och "fira" midsommar.
Fira = lata mig i soffan, förhoppningsvis kunna äta egen färskpotatis, inse att jag fortfarande inte gillar sill, ta en av årets två snapsar, läsa böcker och glo rätt ut i luften.

Helgen är räddad!

Nu återstår bara problemet att köpa ny bil...
Huuu! Det är ju till och med värre än att klippa sig. Jag kan absolut ingenting om bilar. Det är ju skitläskigt att lägga ut så mycket pengar på något som jag troligtvis kommer att välja utifrån färg och hur den luktar.
Det var i alla fall så jag valde bil förra gången.

Nåja, det kan jag bekymra mig om på måndag. Nu har jag viktigare saker att tänka på. Potatis! Är den tillräckligt stor för att kokas? Kommer den att smaka gott?
Återkommer med rapport.

Så hemlig att jag inte får hyra bil

Livet fortsätter att leverera.

Jag lyckades faktiskt hitta en hyrbil.
Himla synd bara att mitt personnummer är spärrat så att jag inte kan hyra den.

Gaaah!

onsdag 21 juni 2017

Men bilen, då!

Det går bra nu.
Nej, det är klart att det inte gör.
För en olycka kommer sällan ensam.

I morse lämnade jag min bil på verkstan för lite småfix innan besiktningen. Det skulle jag aldrig ha gjort. Det gillade den tydligen inte. Istället passade den på att få ett mindre sammanbrott som kommer att kosta massor. Vilket ju i och för sig är vad bilar alltid kostar att laga. Men nu var det värre än någonsin.

Så, nu har jag ingen bil till helgen.
Vad tror ni, är det skitenkelt att hitta en hyrbil så där lite snabbt lagom till midsommar? Det är det nog, va? Hur lätt som helst. Nästan så att de kastar hyrbilar till extrapris efter en? Visst?

Och så måste jag nog köpa en ny bil också.
Precis vad jag behövde...

tisdag 20 juni 2017

Bortkastade pengar

Igår gick jag och klippte mig och färgade håret.

Oklart varför, när jag ändå kommer att tappa det snart.

Fast det är klart. Riktigt ironiskt hade det ju varit om frisören helt plötsligt hade fått till den perfekta frisyren som jag alltid letat efter. Då hade det ju känts extra surt att veta att jag snart kommer att se ut som ett bowlingklot med öron.

Så blev det inte.
Mitt hår ser lika mesigt ut som vanligt.
Så det var väl... bra.

Och tänk att jag för ett halvår sedan tyckte att 2016 varit ett rätt ruttet år.
Men ha ha ha på hela mig då!

onsdag 14 juni 2017

Iiiiiiih! Rysningen....

Alltså, känslan när man efter duschen upptäcker något stort, svart, tillplattat, med ett orimligt antal ben på duschgolvet, den känslan är inte mysig på något sätt.

Jag har alltså duschat tillsammans med en jättespindel och lyckats trampa ihjäl den samtidigt.

Jag kommer att ha gåshud fram till nästa vecka.

onsdag 7 juni 2017

Knöligt...

Jo, potatisarna växer bra. Tackar som frågar. Jag hoppas på en första skörd lagom till midsommar.
Alltså ungefär samtidigt som Coop brukar sälja färskpotatis för 1 öre kilot, bara för att retas.
Tyvärr är dessa knölar inte de enda som komplicerar min tillvaro just nu.
För ett tag sedan hittade läkarna en knöl som visade sig vara av den mer otrevliga typen.

Så, det var bara att tvätta sig sjuuuuukt noga och infinna sig på sjukhuset. Där fick man sätta på sig följande heta outfit. 
Jag nöjer mig med en detaljbild här för att skona känsliga läsare. Tro mig när jag säger att resten av kläderna led av precis samma totala brist på stil, finess och passform. 
Fast kanske finns det en listig baktanke med detta? Åtminstone fick det mig att längta efter att bli sövd så fort som möjligt.

Nu går jag mest och väntar på att få reda på hur den fortsatta behandlingen ska gå till. Och så jobbar jag så klart. Och viftar på armarna då och då för att återfå full rörlighet.  Vilket ju kan vara bra om jag... öh ... någonsin tänker lära mig fjärilssim, kanske? Annars vet jag inte riktigt vad jag ska ha det till.

Så, det är väl vad jag har gjort sedan sist. Någon annan som gjort något festligt?


fredag 21 april 2017

Jag är nog körd

Enligt Aftonbladet (denna ständiga källa till visdom och levnadsregler) finns det fem tydliga markörer som avgör om man kommer att bli en lycklig och lyckad människa. Då ska vi se…

1. Emotionell stabilitet – njaaa. Om man har ett tiotal personligheter varav minst en heter Berit kanske man inte får högsta poäng på stabilitet.

Nästa då…

2. Beslutsamhet – Jo, eller nej, fast kanske, nej. Om man är över femtio och fortfarande har en känsla av att man inte vet vad man ska bli när man blir stor, så måste man nog ändå svara nej på det.

Vi går vidare.

3. Självkontroll – hahahhaha! Tusentals kanelbullar och kilovis med brieost talar emot mig på den punkten.

Men nästa kanske?

4. Optimism – Skulle inte tro det, va. Jag räknar kallt med att allt ska gå åt helvete, men också med att saker sällan är särskilt viktiga egentligen.

Sista då. Kanske är jag grym på sista egenskapen?

5. Ansvarsfullhet – Vad betyder det ens? Pliktkänsla? Ja, men där är jag väl ändå helt medelmåttig. Som alla andra ungefär. För alla kommer väl med en vit lögn ibland för att slippa undan jobbiga saker? Även om man vet att man inte borde. Visst?

Äsch, vad vet Aftonbladet? Jag vet redan vad som gör den här människan lycklig. FREDAGAR! Och en sådan är det idag. Ergo happiness.  

onsdag 12 april 2017

Upptagen med att bli en ny och bättre människa

Nu är jag en dålig bloggare igen.
Jag har varit upptagen med att bli en ny och bättre människa. 
Medge: ny och fräsch grej, visst? Va? Det har jag väl aldrig gjort förut? Va?

Visslar och låtsas att solen skiner.

Det går lysande.*
Igår åt jag till exempel glass.
Okej, kanske inget stort steg för mänskligheten, men ändå. Small steps.

Och så har jag varit lite upptagen på jobbet, och varit förkyld och... tja, säkert en massa andra viktiga saker också. Men vilken dag som helst får jag säkert upp farten igen.

*Fake it til you make it, right?

fredag 17 mars 2017

Vilken tur att jag slutat röka

Få saker gör mig på så bra humör som riktigt underlig design.
Tanken att någon har suttit och hittat på dessa prickiga, kritstrecksrandiga och gallgröna cigarettpaketsfodral, döpt produkten till Smokeshirt och tänkt "där satt den, det här kör vi på" gör mig glad.

Att man sedan valt att marknadsföra produkten med en rosa lejonklippt pudel är ju fullkomligt logiskt. För pudlar är ju kända storrökare.

Och galenskapen fortsätter. Uppenbarligen tror någon att dessa fodral är begärliga för snattare. Därför är de inlåsta tillsammans med allergimedicinen och värktabletterna.

Sällan har produktkategorin Lifestyle and fashion känts mer på pricken.

Om jag fortfarande hade rökt hade jag nästan varit tvungen att köpa.
Nu slipper jag.

fredag 10 mars 2017

Testa din nutidskänsla

Betrakta följande bild.
Gissa vad av följande som är sant.
a) Jag har upptäckt att någon tydligen har flyttat in i ett av företagets källarförråd.
b) Jag har besökt en lokal hipsterrestaurang
c) Jag har medverkat vid en konsthappening på ett museum

Rätt svar vinner ingenting förutom evig ära.
Men det är väl ändå tjusigt nog?

tisdag 7 mars 2017

Rasande effektiv på något vis

Jag "jobbar hemifrån" idag.
Det verkar en massa moderna människor göra mest hela tiden.
Jag skulle gärna vilja vara en modern människa.

Tyvärr verkar jag inte vara riktigt lämpad för detta.
Jag har visserligen mjukisbyxor på mig (som jag tror att man ska) och jag har druckit kaffe, men jag får ingenting gjort. Inget jobb i alla fall.
Hittills har jag:
dammsugit en halv matta
Nej, jag har inte inrett med halva mattor. Jag har en hel matta. Jag har bara inte orkat dammsuga hela ännu. För jag kom på att det var ju inte dammsugning jag skulle ägna mig åt. Utan jobb. Så jag slutade dammsuga.
Tyvärr tog jag ändå inte itu med jobbet.
Eftersom... alltså... det fanns ju lite disk.
Och några späda skott som behövde flyttas till krukor.
Och nu har jag upptäckt att fönstren är väldigt smutsiga.

Jag ska nog inte "jobba hemifrån" imorgon.


tisdag 28 februari 2017

28 - snart är det vår!

Titta! Snödropparna är på gång. 
Februari är slut. 
Äntligen. 

En snabb tillbakablick på månadens inlägg visar att jag levererar på stök och fult. 

Jag önskar att jag var förvånad. 

måndag 27 februari 2017

27 - något flott

Liljor ändå. Det är väl lite flott? Jag hoppas det i alla fall. Annars har jag köpt dem helt i onödan. 

Nej, jag hittade inget annat som matchade rubriken. Varken hemma eller i stan. 
Februari är den fulaste månad jag vet. 
Men nu har jag fina blommor i alla fall. Alltid något. 

söndag 26 februari 2017

26 - något blått

Något nytt, något blått, något gammalt, något fått. 
Nej, jag tror inte att jag skulle välja min vattenkokare som bröllopsassecoar, men bortsett från det är den en av mina nödvändigaste prylar. 
Och den är blå!

Min förra var grön. 
Den förolyckades tyvärr en morgon när jag fick hjärnsläpp och satte den på spisplattan, vred på högsta värmen och gick och duschade. 
Det luktade mycket intressant när den smälte. 
Just det tror jag att jag ska försöka undvika att göra igen. 

lördag 25 februari 2017

25 - på låtsas

Ute faller blötsnö som troligtvis kommer att förvandla vägarna till 17 mil av ren skräck när jag ska köra hem i morgon. 
Men just precis just nu låtsas jag inte om att det är vinter, att det är söndag i morgon och att det är en halv evighet till semestern. 
Om jag anstränger mig riktigt hårt kan jag nästan inbilla mig att det är första dagen på semestern, att rara små ödlor springer omkring uppe på de stora ormbunkarna och att mitt största problem är ett myggbett eller två. 
Nästan. 
Att jag har dubbla raggsockor förtar lite av effekten. 

fredag 24 februari 2017

24 - en sak som är svår

Möss!
De har visat sig vara väldigt svåra att bli av med. 
Dessutom har de den otrevliga vanan att lägga sig och dö på de mest oväntade ställen. Utomhus är väl ok, men mitt på golvet? Bakom sängen? Framför öppna spisen?

Är inte det lite ofint?

torsdag 23 februari 2017

23 - att vårda ömt, noga och försiktigt

Ok, jag har kanske halva frysen full av squash, men det hindrar mig förstås inte från att redan planera för fler. 
Dessa späda plantor ska jag nu vårda, gulla med och pyssla om hela våren. 

Med lite tur kommer jag sedan tillbringa hösten med att försöka ge bort squash till alla människor jag känner och svära över att jag inte kan nöja mig med en eller två plantor. 
And repeat...

onsdag 22 februari 2017

22 - på riktigt

Fläsklägg med rotmos och senapssås serverat på 70-talstallrik. 

Jo, jag äter sådant på riktigt. 

Man skulle kunna tro att sådan mat skulle väcka ljuva barndomsminnen. Men jag fick verkligen inte sådan mat när jag var liten. Istället åt jag fryst leverstuvning som kokades i plastpåse, köttfärssås på burk och schnitzel på foliebricka med ärtor i ett fack och sås i ett annat. 

Detta gör det lite svårt att vara matnostalgisk. 
Maten jag åt som liten finns inte längre. 
Tack och lov. 

Hoppsan!

Det blev visst fel igår.
Det skulle ha varit någonting på temat "på låtsas".
Varför jag blandade ihop siffrorna 21 och 25 är oklart. Men det kan förklara en del underliga skattebesked jag fått under mitt liv.
Siffror är inte min grej.

Nåja, varför låta en sådan småsak slå ned mig i skoskaften?
Jag misslyckas med betydligt större och värre saker.
På daglig basis.

Dock har jag inte ätit något godis i år.
Vilket låter mer imponerande än det är. Jag gillar inte godis något vidare. Så det har inte varit svårt alls.
Men det är allt jag har att skryta med för tillfället.
Så jag tar tillfället i akt här.
Heja mig!

tisdag 21 februari 2017

21 - kvar från igår

Gårdagens kassa tulpanbild var förstås inte den enda jag tog.
Nejdå.
Innan jag lyckades ta den hann jag producera ett flertal ännu sämre. 

Som den här.
Den är nästan imponerande usel. Felaktig skärpa, rörig bakgrund, dåligt ljus och en vinkel som ger en känsla av sjösjuka. 

Fotograf är verkligen inte någon tänkbar karriär för mig.
Ändå tvingas jag göra enklare fotojobb ibland.
Det brukar sällan bli speciellt bra.

Dock kompenserar jag min obefintliga talang med att ta orimligt många bilder.
Ibland har jag tur. Detta infaller troligtvis när jag blundar och råkar trycka på utlösaren av misstag. 
Det har jag inte gjort här.
Det ser bara ut så.

måndag 20 februari 2017

20 - kolla vad fint

Jag har tulpaner. Livet är alltid lite bättre när man har vita tulpaner. Att jag inte kan ta en vettig bild på dem är ju en annan sak. 

söndag 19 februari 2017

19 - någon stark eller svag

Den här chilin är god, sa min lokala kryddhandlare. 
Och det hade han ju rätt i. 
Vad han glömde säga något om var att den är så stark att ögonen tåras. 
Om han hade sagt det så hade jag kanske inte köpt en riktigt så stor påse. 
Då, för fem år sedan. 

Jag har kanske använt två procent. 
Och förlikat mig med tanken att denna påse kommer att finnas med mig i resten av mitt liv. 

lördag 18 februari 2017

18 - nåt lönt

Det är ett himla jobb att röja sly och rejält tråkigt att samla ihop alla kvistar och pinnar. Men så lönt när man får elda upp alltihop. 

Om man har lite pyromandrag alltså. 
Vilket man ju har. 

fredag 17 februari 2017

17 - nåt grönt

Det här blocket är grönt. 
Och inte nog med det. I det här blocket ritar jag varje år upp vad jag har sått var i trädgårdslandet. 
Lika naivt hoppfull varje säsong. 
Så här kan det se ut. 
Är det inte lite rart att jag har ritat små salladshuvuden, morötter och lökar där jag tror att de ska komma upp?

Som om det skulle bli så i verkligheten?
Det som produceras i mitt trädgårdsland är enorma mängder ogräs och blast. 

Men snart är det vår igen. 
Kommer jag att göra samma sak i år?
Klart att jag gör. 

torsdag 16 februari 2017

16 - en annan da'

För lite drygt ett år sedan såg det ut så här på min gård. Det tycker jag nog var lite finare än det blöta underlag jag halkat omkring på idag. 

Och i morgon är det en annan dag. 
Fredag. 
Hör jag ett hurra?

onsdag 15 februari 2017

15 - det här gör mig glad

Nu ljuger jag lite.

Alltså, himlen är blå. Det är sant. Och rent principiellt borde man ju bli lite lycklig av det. Framför allt i en stad där man för det mesta drabbas av något som liknar ett lättare chocktillstånd när solen visar sig under vintern.

Men just idag gör det mig inte speciellt glad. Mitt humör är mer åt det gråmulna hållet. Det skulle passa mycket bättre med dimma, mörker och ett lätt duggregn.

Jag kan dock trösta mig med att det vädret troligtvis kommer att infinna sig i morgon igen. Det är liksom normaltillståndet i Göteborg.

Fast det verkar inte göra mig så värst mycket gladare.
Jag kanske behöver en bulle?
Värt att prova. Visst? Visst!

tisdag 14 februari 2017

14 - en ganska bra sko

Denna högersko är faktiskt ganska bra.
Om vi bortser från att klacken av någon anledning är glashal och har utsatt mig för ett flertal
livsfarliga situationer i trappor och trafik, alltså.
Men den är ju snygg, så det kan man väl förlåta.

Skons vänsterkompis är däremot inte alls lika trevlig.
Den sitter som ett skruvstäd och verkar töja sig vääääldigt långsamt.
Troligtvis kommer den att sitta perfekt lagom tills det är dags att kassera dem. Det brukar vara så. När skor väl blir riktigt bekväma så har de för det mesta blivit fula som skam.

Man skulle kunna misstänka att mina knöliga fötter på något sätt är inblandade i detta återkommande problem. Men det tänker jag inte fördjupa mig med. Klart att det är skornas fel. Alla skor.

måndag 13 februari 2017

13 - till middag idag

Det finns uppenbarligen en anledning till att jag inte är med i Sveriges mästerkock. 

Dock smakar den här soppan bättre än den ser ut. 

Vilket ju är en väldig tur, för annars hade jag fått gå och lägga mig hungrig. 

söndag 12 februari 2017

12 - ett hörn av mitt bo

Jag väljer att inte tolka det där med hörn alltför bokstavligt. För mina hörn är mest platser där två väggar möts. 
Vilket faktiskt inte gör sig så värst bra på bild. 
(Tro mig, jag har testat.)

Istället får det bli en bild av fönsterbrädan på torpet. Där står det ljuslyktor som för det mesta inte är tända eftersom det är pilligt och krångligt att sätta dit nya ljus. 

Inte så festligt kanske, men förhoppningsvis roligare än två väggar i vinkel. 

lördag 11 februari 2017

11 - ett boktips jag har

Den här boken har jag läst idag. 
Den var bra. Så pass bra faktiskt att jag knappt har varit ute och njutit av att solen från en klarblå himmel för första gången på en halv evighet. Jag kunde liksom inte slita mig. 

Men att sitta och läsa framför brasan är ju inte heller så illa. 

fredag 10 februari 2017

10 - nåt ganska sött

När man inte har några egna djur så är det ganska gölligt att grannens katt kommer över för att bli klappad på magen. Sedan sover hon en stund på soffan innan hon promenerar ut i hallen och sätter sig och stirrar på dörren tills jag öppnar den. 

Jag misstänker att hon betraktar mig som något slags betjänt. 

Vilket skulle vara outhärdligt om hon inte varit så gullig. Men spinnande pälsansikten kommer undan med sådant. 

torsdag 9 februari 2017

9 - nåt fult

Vad ska man välja, vad ska man välja? De rasistiska falska artiklar några av mina vänner börjat dela och gilla de senaste åren? Kristna amerikaner som inte ser något problem i att älska Jesus och automatvapen med samma glöd? Dagens snöslask? Trumps frisyr? Fula grejer är ju inte precis någon bristvara. 

Äh, jag tar något närmare. 

Denna krukväxt är verkligen inte något av mina mer lyckade projekt. 
Men visst har ni också växter som inte är så bildsköna? Visst?

onsdag 8 februari 2017

8 - nåt gult

Gult är nog min svåraste färg. 
Detta kan bero på traumatiska tonårsminnen från ett solgult rum med en fruktansvärd fondvägg tapetserad med kaniner, hundvalpar, fåglar, möss och blommor i pastellfärger. Vilket var precis vad jag drömde om när jag var åtta, men  en mardröm när jag var fjorton. 
Och femton. 
Och sexton. 
Sedan hade jag råd att tapetsera om. 

Efter det har det inte blivit så mycket gult. 
Funderade på att fotografera mina bananer, men de var faktiskt mer bruna. 

Alltså fick jag gå och köpa tulpaner. 
För dem gillar jag i alla färger. 
Även gult. 

tisdag 7 februari 2017

7 - istället för kött

Squash så klart! Stora delar av min frys är fylld av påsar med förvälld squash efter sommarens extrema rekordskörd. Det kändes ju lagom kul i somras när squashen kostade 10 kronor kilot och det var svårt att hitta människor att ge bort dem till.

Men nu! Nu när kilopriset ligger på 80 spänn känner jag mig rik. 
Squashsoppa med pepparrot i morgon kanske?

(Jag hoppar över bilderna på den frysta squashen. Helt ärligt ser den rätt läskig ut. Men den smakar gott.)